Sök på tagg

Antal träffar: 36

• Breda insatser stärker jämställdhet

  Hallå där Amelie Eriksson Karlström, dekan på Skolan för bioteknologi och en av talarna på ett seminarium, Hidden Challenges & Opportunities, för kvinnliga doktorander den 7 april. Vad är viktigast för att stärka jämställdheten på KTH? – Ökad kunskap på alla nivåer.

• När ingenjören blev kvinna

  Till en början var tekniska högskolor avsedda enbart för män – ingenjörsyrket ansågs inte passande för kvinnor. Men 1921 blev det tillåtet även för kvinnor att studera vid KTH och sju år senare blev Greta Woxén först att ta en examen. Hör hennes dotter, Gerda Woxén, berätta historien om Sveriges första kvinnliga civilingenjör.

• Kritisk granskare av jämställdhet

  Vid 71 års ålder kan fysikprofessor Elisabeth Rachlew se bakåt på ett yrkesliv som engagerad förebild och en ”bråkig” granskare av jämlikhet. Karriären har kantats av fördomsfulla lärare och nedlåtande forskarkollegor. I år får hon rektors jämställdhets- och mångfaldspris.

• Fler kvinnor söker sig till elektroteknik

  KTH är populärast bland lärosäten med tekniska utbildningar, enligt årets söksiffror. Några program sticker ut, bland annat civilingenjörsutbildningen i elektroteknik som har fler sökanden än på 15 år och en rekordhög andel kvinnor.

• Forskartalanger tar plats på KTH

  KTH:s satsning på att rekrytera unga forskartalanger har slagit väl ut. Högt meriterade personer är nu på plats. Kemiforskaren Zeynep Cetecioglu Gurol ska hitta nya vägar för resursåtervinning.

• Könsneutral kurs gjorde susen

  Fler studenter klarade en introduktionskurs i programmering – sedan den bland annat klätts om i ett könsneutralt språk. Forskarna bakom förändringen vill nu pröva att stöpa om även andra kurser på KTH.

• Lyssnar och lär av studenterna

  Lyssna på studenterna om du vill ha ärliga svar. Med den ansatsen har Malin Åberg Wennerholm, lärare på Arkitekturskolan, satt fart på jämställdhetsarbetet och infört nya examinationsformer. Nu belönas hon med KTH:s pedagogiska pris för sina insatser.

• KTH mobiliserar för ökad jämställdhet

  Hur kan KTH bli en mer genusmedveten organisation? En plan ska tas fram för att inkludera jämställdhetsperspektivet i alla beslut och processer.

• Kvinnors perspektiv höjer kvalitet

  Malin Åberg Wennerholm står bakom flera åtgärder som stärkt arkitekturutbildningen på KTH. Nu får hon årets jämställdhets- och mångfaldspris för sina insatser. Hör henne berätta om vad alla lärare behöver tänka på.

• ”Tillsammans blir vi en kritisk massa”

  De kvinnliga forskarstudenterna på Elektro-skolan är en minoritet på varje avdelning. Men genom nätverket för kvinnliga doktorander får de stöd och inspiration i en större grupp.

• ”Allas ansvar att jobba mot diskriminering”

  Årets vinnare av KTH:s jämställdhetspris, Irina Radulescu, är glad och stolt över utmärkelsen. Men hon vill gärna dela med sig av äran till övriga medlemmar i KTH:s nätverk för kvinnliga professorer och docenter.

• Katias engagemang lyfter jämställdheten

  Katia Gallo har blåst nytt liv i SCI-skolans nätverk för kvinnliga akademiker. På ett år har antalet medlemmar fördubblats. Nu får hon KTH:s jämställdhetspris för sitt sätt att leda nätverket.

• När näthatet slår till

  Två KTH-studenter utsattes för massiv kritik, i kommentarsfält och på Facebook, efter en debattartikel i Ny Teknik där de krävde kurser i genus för blivande ingenjörer. När forskaren Josefin Wangel gick in till deras försvar fick hon hatiska kommentarer.

• Ojämställt när forskningsmedel fördelas

  Gamla könsrollsmönster är med och spökar när KTH:s största forskningsfinansiär Vetenskapsrådet, VR, beviljar forskningsmedel. Det visar en studie som VR gjort av sina egna beredningsgrupper.

• Manligt KTH lockar inte kvinnliga studenter

  Fortfarande uppfattas miljön på KTH som en manligt präglad värld. Många tror också att stämningen på KTH är stel och opersonlig. Det kan vara några förklaringar till svårigheterna att rekrytera kvinnliga studenter enligt en undersökning som gjorts vid KTH:s studentrekrytering.

• Jämställdheten går framåt – i långsamt tempo

  I dagarna står KTH värd för en nationell jämställdhetskonferens. Men hur står det till med jämställdheten hos värden/värdinnan? – Jämställdhetsarbetet på KTH gör framsteg, även om det går långsamt. Andelen kvinnor bland forskarna ökar, men de kvinnliga professorerna är fortfarande få, konstaterar Marianne Ekman Rising, ledare för KTH:s kvinnliga nätverk.

• Kraftfullare tag för jämställdhet

  KTH:s arbete med jämställdhet, mångfald och likabehandling (JML) har fått ett kraftfullare verktyg än tidigare i den nya handlingsplanen för JML-frågor. Varje mål i planen är kopplad till utvecklingsplanen för att kunna utvärderas ordentligt inom tre år.

• Nyfiken folkbildare banar väg

  Stella Riad vill förändra den gängse bilden av en fysikforskare. Snart får hon chansen i direktsänd tv när hon ska kommentera årets Nobelpris i fysik.

• ”Ta vara på mångfalden”

  Hur kan KTH bli bättre på att inkludera alla medarbetare och studenter? Det är frågan som ställs i ett tvåårigt mångfaldsprojekt. Målet är att bättre ta tillvara kompetensen i mångfalden och bidra till ett öppnare arbetsklimat.

• Kreativa krafttag ska locka talanger

  Vetenskaplig excellens är ingen quick fix. Nu gör KTH en storsatsning för att fånga in unga stjärnskott – en viktig pusselbit för att etablera KTH bland världens 100 främsta universitet.

• ”En del blir inte bemötta på rätt sätt”

  KTH:s fakultet blir alltmer jämställd. Samtidigt finns det tecken som tyder på att alla talanger inte får samma chans.

• Jämställdhet är prio ett för nästa rektor

  KTH vill ha en ledare med meriter inom världsledande forskning och akademiskt ledarskap som nästa rektor. Men en lika viktig del är gedigen kompetens inom jämställdhetsarbete.

• Brinner för fler kvinnliga studenter

  Gabriella Hernqvists arbete bidrog till att fler kvinnor än någonsin sökte till civilingenjörsprogrammet i elektroteknik. Nu får hon årets jämställdhets- och mångfaldspris för sina insatser. Hör henne berätta om tankarna bakom satsningen.

• Forskare fastnar i fälla

  Kvinnor har sämre chanser att få genomslag för sin forskning, enligt en studie vid KTH. De missgynnas av finansieringssystemet och riskerar att hamna i en ond cirkel.

• Basåret hotas av nya regler

  Ge lärosäten särskilda anslag för att driva basårsutbildningar. Det menar KTH som i ett remissvar är kritiskt till hur regeringen vill ändra reglerna för studieförberedande utbildningar som tekniskt basår.

• De accepterar ingen diskriminering

  Materialvetenskap drar igång en informationsinsats för att främja jämställdheten. Bakgrunden är att flera av institutionens kvinnliga medarbetare känner sig diskriminerade. De upplever inte att de får samma stöd och har likadana arbetsvillkor som sina manliga kollegor, enligt en enkätundersökning.

• De ska leda förändring för jämställdhet

  ”Värdefullt att våga dela starka berättelser.” ”En källa till styrka att stå upp för jämställda villkor.” Så kommenterar några ledare inom KTH sina upplevelser från en kurs som syftar till att stärka KTH:s jämställdhetsarbete.

• ”Kvinnor behöver få mer inflytande”

  Programmet Genus- och Förändringsledning utbildar ledare som kan stärka KTH:s jämställdhetsarbete. Det behöver inte innebära att starta stora projekt. Förändringar i vardagen kan vara en minst lika angelägen, påpekar Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund.

• Professor prisas för genusperspektiv

  Årets mottagare av KTH:s jämställdhets- och mångfaldspris är professor Marianne Ekman Rising. Själv vill hon uppmärksamma kollegor som arbetar med frågorna i vardagen.

• Kvinnliga doktorander i motvind

  Manliga doktorander trivs bättre på KTH än sina kvinnliga kollegor. De har lättare att komma in i den sociala gemenskapen vilket gynnar deras akademiska karriär, enligt en undersökning av studentkårens doktorandombud.

• Frihet på jobbet ger forskarframgång

  Trivs man på jobbet så presterar man bättre. Forskarna på avdelningen för miljöstrategisk analys har skapat en arbetsplatskultur där både karriär och familjeliv får plats. Deltid, föräldraledighet och inga kvällspass på jobbet har skapat grogrund för avdelningens framgångsrika miljöforskning.

• Studentkåren: satsa mer på pedagogiken

  Satsa på anonyma examinationer och lägg större fokus på lärares pedagogiska meriter. Det vill Emma Ingo, kårordförande sedan i somras.

• All KTH-utbildning får jämställdhet på schemat

  Nu står det klart att samtliga utbildningsprogram vid KTH ska innehålla en obligatorisk del om jämställdhet och mångfald. Momentet kommer börja integreras från och med höstterminen 2021 enligt KTH Equality Office.

• När roboten ryter ifrån

  "Jag är ledsen att du känner så". Den nyfikne som valt att testa gränserna för vad digitala assistenter kan tänkas svara vid svordomar och förolämpningar känner igen kommentaren. Katie Winkle, forskare på KTH, har studerat vad som händer när unga människor mellan 10 och 15 år hör en robot reagera på ett annat sätt än vad som hittills varit standard i människa robotinteraktion, MRI.

• Det hoppas forskarna att 2022 bjuder på

  När fyra av KTH:s forskare blickar framåt väcks förhoppningar om att kunna bidra till svart bälte i samarbete, en mer hållbar värld och mindre stereotypa robotar.

• Färre diskdispyter med studenters nya app

  Nu är den här. Appen i mobilen som ska få dig och din familj att bråka mindre om disk, tvätt och dammsugning. Den räknar ut i procent vem som gör mest hemma. Sedan är det bara för dig och din partner att hugga i för ett mer jämställt hem och en finare tillvaro för alla.