Bostadens storlek och material får konsekvenser i när och fjärran

Boendet har stor miljöpåverkan och står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen enligt Naturvårdsverket (2013). Att energieffektivisera våra bostäder är därför av stor vikt. Något som inte nämns lika ofta i debatten är vår utrymmesstandard. Många i Sverige har hög utrymmesstandard, de flesta andra normal och få är trångbodda. Mindre yta betyder ofta mindre energianvändning och därmed mindre koldioxidutsläpp – men det beror självklart även på sådant som uppvärmningsform, hur välisolerat huset är etc. Dock kan vi påminna oss om att många i miljonprogrammens hus bor trängre jämfört med andra stadsdelar.[1] Byggsektorn kallas dessutom den ”40-procentiga sektorn” av Naturvårdsverket (2014) eftersom 40 procent av avfallet (utvinningssektorn, dvs. gruvor, undantaget) uppkommer i sektorn och så återfinns 40 procent av de farliga ämnena i allt avfall i byggavfallet. Våra bostäder behöver med andra ord inte bara energieffektiviseras, utan för att minska belastningen på människor och miljö behöver, de genomsnittliga ytorna minska, avfallsmängderna minskas och användningen av farliga ämnen likaså. Detta betyder att det är viktigt att gör noggranna materialval och exempelvis fundera över hur mycket avfall materialen har genererat, om de innehåller farliga kemikalier och hur lätt det är att separera olika material när/om det blir dags för återanvändning eller återvinning. Man kan också fundera över om det är nödvändigt att riva ut fungerande kök och badrum. Men vid renovering är det bra att passa på att göra sig av med kända farliga material, som exempelvis PCB. Som en vägledning kan olika typer av miljöklassningssystem (BREEAM, GreenBuilding, LEED och Miljöbyggnad) användas.

Byggavfall och elskrot. Bild av Chris Knox.

Ytterligare en fråga är var och hur material som används i byggprocessen är producerade? Svenska städer är inte bara beroende av den yta och de resurser som finns inom stadens gränser. Vi kantar exempelvis ofta våra gator med granit från Kina. Svensk import av kinesisk gatsten innebär ofta flera överträdelser mot internationella normer för arbetsvillkor, särskilt vad gäller hälsa och säkerhet (SwedWatch 2008). Dessutom påverkas den lokala miljön genom exempelvis vattenanvändning och avfallshantering. Med andra ord räcker det inte med att en byggnad är hållbar när den väl är på plats – dess spår bakåt och framåt behöver vägas in. Därför är det viktigt för offentliga såväl som privata aktörer att ställa miljömässiga och sociala krav vid upphandling.

[1] I Järvaområdet bor det enligt den officiella statistiken i genomsnitt 2,5 person per lägenhet, vilket kan jämföras med 1,9 i Stockholms stad totalt sett. Om man skulle räkna med inofficiella inneboenden så är siffrorna troligen högre. Källa: Stockholms stad, Järva 2030 – Framtidsvisionen blir verklighet, s. 14.

Referenser:

Naturvårdsverket (2013) ”Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion” i Så mår miljön: Fakta och statistik. www.naturvardsverket.se

Naturvårdsverket (2014) Bygg- och rivningsavfall. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Bygg--och-rivningsavfall/

SwedWatch (2008) Improving Working Conditions at Chinese Natural Stone Companies. Report nr 19.

Feedback News