Socioekologisk stadsutveckling

Innehåll visas utifrån dina val

Om du inte hittar någon sida, schemahändelse eller nyhet på din kurswebb kan det bero på att du inte ser den kursomgången/gruppen inom kursen som innehållet tillhör.

Veta mer om din kurswebb

Din kurswebb är sidorna för en kurs du prenumererar på. Du väljer sedan vilka omgångar/grupper inom kursen du vill ha information från. Är du registrerad på en kursomgång sköts prenumeration och val av kursomgäng automatiskt åt dig. Vill du ändra något av detta gör du det under Mina inställningar.

När du är inloggad på din kurswebb ser du:
  • Kursöversikt, nyheter och schema med information som är filtrerat utifrån dina valda omgångar/grupper inom kursen
  • Allmänna sidor för hela kursen
  • Kurswikin som är sidor som alla, lärare och studenter, kan skapa och redigera
  • Sidor som hör till de omgångar/grupper inom kursen du valt eller som valts för dig

Log in to your group web

You are not logged in KTH, so we cannot customize the content.

 Socioekologisk stadsutveckling. Bild av Chris Knox.

Projektet ”Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer” (2011-2014), som delfinansieras av Delegationen för hållbara städer, handlar om kunskapsutveckling och kunskapsspridning kring hur sociala och ekologiska aspekter av hållbarhet är sammanlänkade, eller hur kopplingarna mellan socialt och ekologiskt i hållbarhetsarbete kan tydliggöras, både som möjliga synergier och konflikter.

Syftet med projektet är att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens miljö- och stadsplaneringsarbete. Miljöarbete blir ofta inte effektivt om det inte också adresserar sociala dimensioner genom att t ex ta hänsyn till olika gruppers beteenden, val och möjligheter, samt genom att säkra former för delaktighet.

Sociala aspekter av hållbar stadsutveckling diskuteras allt mer idag. Integration, social rättvisa, trivsel, engagemang och inflytande i bostadsområdet är sådant som lyfts fram som viktiga faktorer för att nå ökad hållbarhet och uppfylla miljökvalitetsmål och hållbarhetsvisioner. Det finns en uppsjö samhälleliga mål som dagens stadsutvecklingsarbete förväntas sträva mot – social sammanhållning, resurseffektivitet, delaktighet, tillgänglighet, etc. Det finns samtidigt en osäkerhet kring hur man ska tolka dessa begrepp och hur man kan arbeta med dem i lokalt stadsutvecklingsarbete. Många miljöprofilerade stadsdelar runtom i världen brister just när det gäller social integration och hänsyn till olika samhällsgruppers behov. Nu finns en möjlighet att ”tänka efter före”.

Demonstration mot hyreshöjningar. Bild av Chris Knox.

Vi har intresserat oss dels för vad som gjorts eller inte i namn av social och ekologisk hållbarhet i de tre stadsdelarna Ålidhem, Järva och Rosengård i Umeå, Stockholm och Malmö som alla fick finansiering från Delegationen för hållbara städer 2009. Dessa tre projekt betonar sambanden mellan ekologisk och social hållbarhet och samtliga berör miljonprogramsområden. Upprustning och omställning av miljonprogramsområden är högaktuellt idag och just integration av miljömässig och social hållbarhet är en knäckfråga. Dessutom har vi sökt efter andra svenska och internationella kunskaps-, bostads- eller upprustningsprojekt på lokal nivå för att få en uppfattning om både sätt att illustrera kopplingar mellan socialt och ekologiskt, och arbeta utifrån ett socio-ekologiskt perspektiv i praktiken.

På den här hemsidan hittar du vår tolkning av det arbete som gjorts i Ålidhem, Järva och Rosengård. Hur ser kopplingarna mellan social och ekologisk hållbarhet ut i dessa projekt? Vad görs i namn av social hållbarhet och vad i namn av ekologisk? Har man sett och lyft fram hur socialt och ekologiskt hänger ihop, eller kunde man göra detta mer? Projektet handlar alltså både om hur socio-ekologiska perspektiv praktiseras idag, och hur de kunde göras tydligare. Hur kan sociala perspektiv integreras i planeringen, byggandet och upprustningen av våra städer? Vi vill också bidra med vägledning i hur kan navigera bland olika sociala och ekologiska mål i stadsutvecklingsarbete i form av verktyg och metoder, genom arbetssätt med utrymme för eftertanke samt vetskap om varje situations och plats specifika förutsättningar. Du kan därför klicka dig runt och läsa om detta på hemsidan.

Vi som ingår i projektet är: Karin Bradley, Göran Cars, Ulrika Gunnarsson-Östling och Moa Tunström. Göran Cars är projektledare.

Feedback News