Social hållbarhet

Vad är social hållbarhet?

Eftersom ”social hållbarhet” är ett typiskt exempel på ett begrepp utan någon fast definition, ett begrepp som fylls med mening genom hur det används, så är ett sätt att definiera vad det betyder i ett lokalt stadsutvecklingssammanhang att se hur det används. Vi, både enskilda individer och nyckelaktörer i olika sammanhang, ger det mening genom hur vi använder det, och det är öppet för omförhandling och nytolkning beroende på tid och plats.

Människor. Bild av Chris Knox.

Ofta är social hållbarhet en omskrivning för trivsel, gemenskap, ett fungerande vardagsliv eller livskvalitet och balans mellan arbete och fritid. Ett socialt hållbart bostadsområde ger förutsättningar för ett gott socialt liv och en känsla av hemhörighet och samhörighet. ”Platsidentitet” och stolthet över en plats (ett bostadsområde, en stad etc.) och dess värden kan vara av betydelse. Men social hållbarhet, och en socialt hållbar stadsutveckling, aktualiserar också frågor om demokrati, rättvisa och fördelning liksom sociala normer och hänsyn till olikheter. För att förstå begreppet social hållbarhet i stadsutvecklingssammanhang kan man därför dels tala om en socialt hållbar planeringsprocess och inriktning på demokratifrågor, påverkansmöjligheter och inkludering, och dels kan man peka på att det handlar om att anlägga ett rättviseperspektiv på exempelvis sådant som upprustning av bostadsområden, tillgänglighet till service, tekniska innovationer, transport- eller trafiklösningar.

Social blandning är ett annat relaterat begrepp. Det handlar om olika gruppers möjlighet att leva och bo i samma stad eller bostadsområde, och om tillgången till bostäder i olika upplåtelseformer i staden eller området som en faktor för detta. Men även andra typer av blandning kan åsyftas. En socialt blandad stad är en integrerad stad – där både resurssvaga och resursstarka har tillgång till bostad, arbete och service.

Delvis motsägelsefullt i relation till social blandning, men ett ytterligare begrepp som kan hjälpa oss förstå framstår som motsatsen till blandning, nämligen social sammanhållning. Det är ett regionalpolitiskt och europeiskt mål som handlar om att minska socioekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper i olika delar av ett land eller av Europa, och därmed också minska risken för konflikter och öka Europas konkurrenskraft globalt.

För social hållbarhet krävs också starkt socialt kapital. Individer med många sociala band på arbetsplatsen, i skolklassen, i bostadsområdet, i föreningar och organisationer, i sin etniska grupp eller liknande, innehar socialt kapital i form av kontakter, nätverk och stöd, liksom en mängd olika sociala tillhörigheter.

Boverket, myndigheten med ansvar för boende, byggande och planering i Sverige pekar på fem återkommande teman när det gäller socialt hållbar stadsutveckling:

• Betydelsen av helhetssyn: att kombinera fysiska och sociala åtgärder

• Variation som mål: i funktioner, boendeformer och gestaltning

• Skapa samband: att länka samman olika delar av staden

• Betydelsen av identitet: både i betydelsen identifieringen med ”sitt bostadsområde” och området utåtriktade identitet i staden eller landet.

• Vikten av inflytande och samverkan: att områdesförnyelse ska utgå från dem som bor i området och genomföras i samverkan mellan berörda aktörer

Social hållbarhet - ett pussel. Bild av Chris Knox.

Feedback News