Enkät till teknisk och administrativ personal

Enkät om språkanvändning till teknisk och administrativ personal

I augusti-september 2015 genomförde språkkommittén en enkät om språkanvändning på KTH till all teknisk och administrativ personal.  672 av 1069 personer svarade, vilket innebär 63% svarsfrekvens, nästan två tredjedelar av alla, vilket är högt och pekar på att intresset för språkfrågor är stort.

Sammanfattning och analys av resultaten av enkäten

KTH:s tekniska och administrativa personal

  • skriver mycket (40% skriver minst halva arbetstiden, bara 14% skriver mindre än 5 timmar per vecka)
  • talar många språk (36 olika modersmål förekommer, 22% har annat modersmål än svenska)
  • har god språkförmåga då det gäller muntlig kommunikation (83% mycket god på svenska, 34% på engelska)
  • har sämre språkförmåga då det gäller att skriva texter som ska publiceras (44% mycket god på svenska, 15% på engelska)
  • har internationell erfarenhet (över hälften har studerat eller arbetat i ett annat land)
  • vill vidareutbilda sig inom språklig kommunikation (varje person vill i snitt vidareutbilda sig på tre sätt, 60% vill gå kurs i effektiv engelska för administratörer, nästan 30% vill gå kurs i effektiv svenska för administratörer, 33% vill gå kurs i interkulturell kommunikation och lika många gå kurs i svensk och engelsk terminologi; även kurser i klarspråk och att skriva på webben är eftertraktade, liksom att gå på seminarier och workshoppar om språklig kommunikation)
  • skriver många typer av texter (vanligast är interna och externa e-brev, därefter mötesanteckningar, interna informationstexter, presentationsmaterial, rapporter/utredningar och beslut)
  • vill ha hjälp med översättning och språkgranskning av texter (stöd att anlita kompetent översättare och språkgranskare efterfrågas)

Oväntat många känner inga krav på språklig kvalitet i producerade texter. Andelen som känner krav på språklig kvalitet från arbetsledning och från mottagaren är uppseendeväckande låg. Det verkar som att många upplever att ingen bryr sig om den språkliga kvaliteten i det man skriver. Det är kraven från myndigheten KTH som de flesta känner är viktigast.

Andelen texter som översätts är liten, vilket gäller för alla texttyper. Eftersom KTH enligt språkpolicyn ska sträva efter att engelska översättningar ska finnas på alla viktiga strategiska och rättsligt bindande dokument borde andelen översatta dokument vara större.

Drygt hälften av de svarande uppgav att de kände till språkpolicyn och lika många kände till KTH:s svensk-engelska ordbok. Bara 16% har använt någon annan av Språkkommitténs tjänster eller resurser. Förhoppningsvis har enkäten gjort fler medvetna om språkpolicyn, ordboken och Språkkommittén.

Språkkommitténs handlingsplan baserad på enkäten till teknisk och administrativ personal

  • Försök få till stånd fler personalkurser i språklig kommunikation.
  • Arbeta för att KTH ska anställa en person som kan koordinera och kvalitetssäkra översättning och språkgranskning.
  • Besök skolorna och informera om språkpolicyn, språkkommittén och vikten av språkkompetens och språklig kvalitet. Vi ska alla ställa krav på språkkvaliteten, både i det vi själva skriver och det vi läser.
  • Fortsätt att anordna seminarier och workshoppar, svara på språkfrågor och utveckla KTH-ordboken. 

Feedback Nyheter