Nyhetsflöde

Innehåll visas utifrån dina val

Om du inte hittar någon sida, schemahändelse eller nyhet på din kurswebb kan det bero på att du inte ser den kursomgången/gruppen inom kursen som innehållet tillhör.

Veta mer om din kurswebb

Din kurswebb är sidorna för en kurs du prenumererar på. Du väljer sedan vilka omgångar/grupper inom kursen du vill ha information från. Är du registrerad på en kursomgång sköts prenumeration och val av kursomgäng automatiskt åt dig. Vill du ändra något av detta gör du det under Mina inställningar.

När du är inloggad på din kurswebb ser du:
  • Kursöversikt, nyheter och schema med information som är filtrerat utifrån dina valda omgångar/grupper inom kursen
  • Allmänna sidor för hela kursen
  • Kurswikin som är sidor som alla, lärare och studenter, kan skapa och redigera
  • Sidor som hör till de omgångar/grupper inom kursen du valt eller som valts för dig

Logga in till din gruppwebb

Du är inte inloggad på KTH så innehållet är inte anpassat efter dina val.

Du är inte inloggad. Logga in med ditt KTH-konto för att delta i diskussionen.

Nedan är de senaste inläggen, kommentarerna, redigeringarna osv. De med senaste aktivitet kommer först.

Augusti 2018
Administratör Viggo Kann skrev inlägget 17 augusti 11:36
 
Maj 2018
under Allmänt

Administratör Viggo Kann skapade sidan 31 juli 2013

Patric Jansson har tagit bort sin kommentar
kommenterade 14 januari 2014

Går det att lägga upp ordlistan så att den blir lättare att hitta/googla? Den är toppen!

Viggo Kann redigerade 21 maj 10:28

Språkkommittén bygger här upp en sida med vanligt förekommande språkfrågor.

Mejla gärna dina frågor till språkkommittén.

Fråga 1: Hur ska man göra vid examination när det gäller användning av svenska eller engelska? Är vi skyldiga att genomföra alla moment kring examinationen på svenska om den enskilda studenten så begär?

Svar: Om det står i kursplan och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m. bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.

Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I Universitetskanslersämbetets rapport "Rättsäker examination" på sidan 36 diskuteras examinationsspråk.

Fråga 2: Behöver vi ha svenska översättningar av alla webbsidor som beskriver vår forskning i gruppen?

Svar: Det beror på vilken den tänkta målgruppen är. Webbsidor som bara ska läsas av specialister inom området behöver inte översättas till svenska. Men det är en bra idé att beskriva forskargruppens forskning populärvetenskapligt på en svensk webbsida, för att göra forskningsresultaten mer tillgängliga för allmänheten i Sverige.

Språkpolicyn kräver inte att det finns en svensk version av varje webbsida. Språkpolicyn förordar medvetna språkval relaterade till den målgrupp som tänks. Eftersom forskningen huvudsakligen finansieras av de svenska skattebetalarna är dessa berättigade till att få reda på vilken forskningsresultat deras pengar har resulterat i. Och eftersom svenska är det officiella språket i Sverige är de berättigade att få läsa detta på svenska. Därför rekommenderar vi att varje forskargrupp har en webbsida med en populärvetenskaplig presentation av forskningen på svenska.

Fråga 3: Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Svar: Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt • Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem • Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället förspråkkurser.• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens • Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning • Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.• Var inte rädd för språkblandning.• Ge utrymme för att träna språk.• Gör språkskillnader relevanta.• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.

Fråga 4: Ska jag skriva min examensarbetsrapport på svenska eller engelska? Måste jag skriva sammanfattningen i min rapport på både svenska och engelska?

Svar: Examensarbetesrapporter kan skrivas på svenska eller engelska. Licenciatavhandlingar och doktorsavhandlingar skrivs normalt på engelska. I alla tre fallen måste sammanfattning / abstract finnas på båda språken. För andra rapporter görs en överenskommelse med handledare / examinator.

KTH:s språkpolicy säger följande:

"Varje examensarbete på grundnivå och avancerad nivå, licentiatavhandling och doktorsavhandling som skrivs på engelska ska ha en svensk sammanfattning. På samma sätt ska varje avhandling som skrivs på svenska ha en engelsk sammanfattning."

KTH:s regelverk säger följande:

"Examensarbete kan skrivas och presenteras på svenska eller engelska. Sammanfattning ska finnas på båda språken.

[...]

Licentiatuppsatsen skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om licentiatuppsatsen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. En sammanfattning på engelska ska alltid finnas.

[...]

Doktorsavhandling skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om doktorsavhandlingen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. Ett kortfattat engelskspråkigt referat, abstract, fogas till doktorsavhandlingen."

Fråga 5: Ska jag hålla min docentföreläsning på svenska eller engelska?

Svar: Normalt sett bör docentföreläsningar hållas på svenska.

KTH:s regelverk säger följande:

"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning i att presentera sin forskning på svenska bör docentpresentationen hållas på svenska, om det inte finns särskilda skäl att använda annat språk (se 4.11 i KTH:s språkpolicy, policy 1/2010)."

Fråga 6: KTH är abonnent på Terminologifrämjandet. Vad innebär det?

Svar: Terminologifrämjandet är kopplat till Terminologicentrum (TNC), Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Som abonnent på Terminologifrämjandet kan man utnyttja TNC:s tjänster i en omfattning av 9 timmar per år. Man får också rabatt på TNCs ordlistor och möjlighet att ställa frågor till termtjänsten. Dessutom blir man inbjuden till seminarier om terminologiarbete och fackspråk. På KTH hade vi ett lunchseminarium om terminologi i september 2013 dit vi bjöd in Åsa Holmér från TNC och vi har även konsulterat dem när vi har tagit fram KTH:s svensk-engelska ordlista.

KTH:s kontaktperson för Terminologifrämjandet är Ida Pinho.

Bilder från Terminologiseminariet 18 september 2013: om språkkommittén, om terminologi.Länk till Rikstermbanken finns från sidan Språkresurser och språkverktyg.

Fråga 7: Jag vet inte vad typiska högskole- och KTH-saker heter på engelska. Vad är t.ex. de engelska beteckningarna för betygsutdrag, kontrollskrivning, meritvärdering och vice kårordförande?

Svar: De flesta sådana här termer finns på svenska och engelska i KTH:s svensk-engelska ordlista.

Fråga 8: Vad är officiella namnet på KTH på olika språk?

Svar: Officiella namn på KTH finns bara på svenska och engelska. På övriga språk använder man i officiella sammanhang engelska benämningen. Se vidare skrivregler för KTH.

I dagligt tal kan det finnas behov av ett namn på det lokala språket. Språkkommittén har rekommendationer för japanska och kinesiska namnformer.

Officiellt namn på svenska: KTHOm hela namnet ska skrivas ut skrivs Kungliga Tekniska högskolan

Officiellt namn på engelska: KTH Royal Institute of Technology(första gången, senare i texten används bara KTH)

Rekommenderat namn på KTH på japanska: 王立工科大学

Rekommenderat namn på KTH på kinesiska: 皇家理工学院

Fråga 9: Finns det riktlinjer för hur man ska skriva klarspråk på KTH?

Svar: Språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Här finns några korta tips från Språkkommittén och Språkrådet på hur man skriver klarspråk.

Fråga 10: Finns det några riktlinjer för hur vi ska använda versaler i rubriksättning på engelska?

Svar: Om ett visst skrivsätt används i sammanhanget, följ detta. Använd i annat fall versal bara på första bokstaven i rubriken.

Tidigare har engelskspråkiga tidningar och tidskrifter använt inledande versal på varje ord, förutom prepositioner och vissa konjunktioner, i rubriker. Nu går fler och fler publikationer över till att ha samma system som vi använder på svenska, alltså att bara använda versal på allra första ordets första bokstav, förutom i egennamn. Detta gäller till exempel The Guardian, som ofta används som förebild av andra, och Wikipedia. Därför är Språkkommitténs rekommendation att vi i det engelska KTH-språket använder versal bara på första bokstaven i rubriken, om inte ett annat skrivsätt används i det aktuella sammanhanget.

Fråga 11: Ska det på svenska vara stor eller liten bokstav på "skolan för", "institutionen för", "avdelningen för", "centrum för" etc.?

Svar: Använd normalt liten bokstav på en benämning av en organisation som är en del av en myndighet. Organisationen kan dock själv när den presenterar sig använda inledande versal om den vill använda benämningen som ett namn. 

Det beror alltså på sammanhanget. Generellt sett är svaret att det ska vara liten bokstav på benämningar för delar av myndigheter (se sida 79 i Myndigheternas skrivregler), men om skolan/institutionen/avdelningen till exempel vid marknadsföring vill framställa benämningen som ett namn kan versal användas för den inledande bokstaven. Däremot ska inte ämnesbenämningen som kommer efter ordet för ha stor bokstav. Skriv alltså institutionen för matematik  och inte Institutionen för Matematik. Matematikinstitutionen kan själv på till exempel sin webbplats presentera sig som Institutionen för matematik.

Fråga 12: Ska vi använda brittisk eller amerikansk engelska på engelskspråkiga webbsidor, i brev, i avtal etc.?¶

Svar: Språkpolicyn säger inget om vilken variant av engelska som ska användas i kommunikation, men den säger att språket ska vara mottagaranpassat, klart och tydligt. ¶

Språkkommittén ger därför följande rekommendationer.¶


* Var i första hand konsekvent inom samma text! Använd antingen brittisk eller amerikansk engelska.
* Ta hänsyn till målgruppen! Använd brittisk engelska om läsarna är européer och amerikansk engelska om läsarna är amerikaner.
* Använd språkverktyg! Det finns stavnings- och grammatikkontroll, ordböcker etc. Eftersom språkverktygen är mer utvecklade för amerikansk engelska (till exempel Grammarly) kan det vara ett skäl för att välja amerikansk engelska.
* Markera språkvalet! ISO-koden för brittisk engelska är en-gb, för amerikansk engelska en-us och för svenska sv. I HTML anges språk med attributet LANG som kan användas både för hela dokumentet och för en enskild tagg. I MS Word, LibreOffice och liknande ordbehandlare kan språk anges för hela dokumentet eller för en markerad del.

 
November 2017
under Allmänt

Administratör Viggo Kann skapade sidan 16 november 2017

 
September 2017
Augusti 2017
Administratör Viggo Kann skrev inlägget 3 augusti 2017
 
Mars 2017
under Allmänt

Administratör Viggo Kann skapade sidan 10 mars 2017

 
Administratör Viggo Kann skapade händelsen 8 mars 2017
 
Februari 2017
Administratör Viggo Kann skapade händelsen 21 februari 2017
Administratör Viggo Kann redigerade 7 mars 2017

KTH:s information och undervisning ska vara tillgänglig för alla, oavsett färgblindhet, synskada, hörselnedsättning eller annan funktionsnedsättning. Vad krävs av en myndighet beträffande tillgänglighet i språk och kommunikation? Vad betyder digital tillgänglighet? Hur kan vi förhindra digitala funktionshinder? Hur ser vi till att undervisningen blir tillgänglig?Vid lunchseminariet har språkkommittén bjudit in myndigheten för delaktighet, Peär Lannerö (PTS) och Monica Barsch (Funka KTH) för att ge olika perspektiv på språk och tillgänglighet.

Välkommen!Anmälan ska göras senast 6 mars 2017 på event.sys.kth.se/event/kthutbildning20170309/

 
November 2016
Administratör Viggo Kann skapade händelsen 10 november 2016
 
Feedback Nyheter