Ingenjörers språkfärdigheter

Hur bra förberedda är våra examinerade ingenjörer för sin yrkesutövning vad gäller muntliga och skriftliga språkfärdigheter?

KTH:s språkkommitté anordnade ett lunchseminarium på temat Färdiga ingenjörers språkfärdigheter i prodekanus Per Berglunds seminarieserie den 17 oktober 2016. Presentationsbilderna finns här:

  • Viggo Kann, språkkommittén (bilder)
  • Fredrik Ström, Mawell (visade inga bilder)
    Huvudpunkter: många färdiga ingenjörer har svårt att skriva bra rapporter, särskilt kortfattade rapporter; deras svagheter är ofta att målet inte är tydligt, att inte lämplig fackterminologi används och att belägg och källor inte anges.
  • Catrine Nordqvist, Saab (bilder)
  • Stina Hållsten, Södertörns högskola (bilder)

En videoinspelning av hela lunchseminariet finns tillgänglig med KTH-inloggning.

Workshop om färdiga ingenjörers språkfärdigheter

Den 15 november 2016 anordnade Språkkommittén en uppföljande workshop som nästan 20 lärare och administratörer anmälde sig till. Här är en sammanfattning av diskussionerna på workshoppen, sorterat efter teman. Workshoppen inleddes av en presentation.

 

Hur tar vi reda på vad våra studenter behöver för språkfärdigheter som yrkesverksamma?

Linda Söderlindh gick runt på arbetsmarknadsdagen D-dagen och frågade företag om kommunikation: "Vilka kommunikativa kompetenser behövs hos ingenjörer?" och "Ge exempel på när kommunikationen inte fungerar."
Hon hann med 8 företag på 2 timmar. Detta är ett effektivt sätt att få bred information.

Många studenter gör examensarbeten inom industrin, och utbildningsansvariga förhör sig regelbundet om dess behov. I sådana sammanhang bör man även kunna ta del av industrins erfarenheter och önskemål med avseende på examensarbetarnas språkfärdigheter.

Jamie Rinder har skickat en enkät till ingenjörer om andraspråk.

Man kan delta i samverkansprojekt. Susanna Lyne har till exempel mentor på Scania.

KTH bör som ett samverkansprojekt göra en studie om färdiga ingenjörers språkfärdighetsbehov. Välj då företag programvis, använd KTH-alumner för att hitta företag utomlands, räkna med att få olika svar om man frågar kommunikatörer och ingenjörer på företagen, fråga också efter exempel.

Kan vara givande att kontakta Sveriges ingenjörer om detta.

Vissa vet redan ganska mycket, så största behovet är kanske att få ut detta till alla lärare.

Hur ser vi till att studenterna får dessa språkfärdigheter under utbildningen?

Studenterna borde få ta mer än 300 poäng för att få plats med språkkurser och annat.
Det finns en 3 hp-kurs LS1415 English for Academic Studies (online).

Inför en sommarkurs i skrivande, som liknar mattekursen som ges varje sommar under 8 veckor.

En KTH-MOOC i ingenjörsmässigt skrivande kan utformas och fungera som en onlinekurs på svenska och engelska. Vi behöver även ta vara på expertisen vi har på KTH.

Språkträning behöver komma in på flera platser i utbildningen. Både språkkurs och integrerade moment behövs. Studenter bör ges varierade skrivuppgifter för att odla insikten att olika sammanhang innebär olika stilkrav.

Språkfärdigheter måste komma in i kursmål och examineras, med bedömningskriterier för språkfärdigheter. Vid bedömning av studenters uppsatser och rapporter bör även språkkvalitet vägas in.

Ge en kurs för lärare i språklig handledning och bedömning. 

Lärare på olika kurser bör kommunicera med varandra för att befrämja konsekvens i fråga om vilka språkkrav som ställs.

Studenter bör uppmärksammas på, kanske rentav tillhandahållas, digitala skrivverktyg och skriftliga språkhjälpmedel som skrivregler, "style guides" och liknande.

Akademiskt centrum för skrivande behöver byggas ut och fungera som support.

Viktigt att språkfärdigheter inte glöms bort i utvecklingsplaner, visionsdokument och liknande.

Se språkfärdigheter som en del av samverkan.

Viktigt med stöd från ledning och programansvariga. Ta upp detta med utbildningsutskottet, prodekanus och rektorn.

KTH bör vinnlägga sig mer om att inte anta studenter som saknar språkliga förutsättningar för att tillgodogöra sig undervisningen.

Vilka särskilda språkfärdigheter behöver ingenjörer som jobbar utomlands?

Interkulturell kompetens.

Passiva kunskaper på landets språk. Kunskaper i det lokala språket är av stor betydelse (engelska räcker inte för alla syften).

KTH:s nya certifikat i interkulturell kompetens är ett bra bevis på detta.

Uttal, och mer allmänt förmågan till muntlig kommunikation, får inte försummas.

Ingenjörer ska även kunna ta till sig fackterminologi på det lokala språket.


Feedback Nyheter