Fackterminologi

Språkpolicyn om fackspråk

KTH:s språkpolicy säger följande om fackspråkskompetes och fackterminologi:

Samtliga studenter och forskarstuderande ska utveckla fackspråkskompetens på engelska och studenter som antagits med svenska som behörighetskrav även på svenska.

Svenskt fackspråk ska skapas och vidmakthållas inom alla KTH:s forsknings- och utbildningsområden vid sidan av det engelska fackspråket.

Aktuellt läge

Språkkommittén genomförde 2011 och 2012 enkäter om språkanvändningen på KTH till alla lärare respektive studenter. Från enkäterna framgår att i 20% av kurserna ges fackterminologin bara på svenska, i 40% bara på engelska och i 40% både på svenska och engelska. Många, både lärare och studenter, anser att fackterminologin både på svenska och engelska behöver tränas mer, se vidare Språkkommitténs handlingsplan för fackterminologi.

Rektorn försvarar TNC i debattartikel

Den 26 november 2014 publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel om Terminologicentrum, underskriven av KTH:s rektor tillsammans med fyra andra rektorer för tekniska högskolor.

Där står bland annat:

Som utbildare av landets framtida ingenjörer vill vi understryka språkets betydelse för teknisk utbildning och forskning. Språket är en infrastruktur vars underhåll är nödvändigt för funktionalitet och effektivitet, vilket många ingenjörer kan vittna om. Även vi behöver förstå varandra och kommunicera! En svensk ingenjör behöver behärska fackterminologin både på svenska och engelska.

Vi vill betona att diskussion och utveckling av god terminologi också är viktigt för den kreativa process som lärande och forskning utgör. Genom att jämföra och begrunda fackterminologi på flera språk kan man nå en fördjupad förståelse för begreppen.

Språklagen ger oss tekniska högskolor och universitet ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom våra fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Vi arbetar ständigt med den utmaningen, men terminologiutvecklingen kan inte ske i isolering på de enskilda lärosätena, utan en nationell samordning behövs, den som Terminologicentrum haft ansvar för.

Seminarium om fackspråk: Precis! Absolut! Exakt! Ingenjörens behov av korrekt terminologi

Den 18 september 2013 anordnade språkkommittén ett lunchseminarium där Åsa Holmér från TNC presenterade. Här är hennes presentationsbilder.

Workshop om parallellspråkig terminologi i undervisningen

Den 26 november 2013 genomförde språkkommittén en workshop om parallellspråkig terminologi i undervisningen. 20 lärare från många olika delar av KTH deltog och berättade och diskuterade sina erfarenheter av och idéer till hur parallell ämnesterminologi på svenska och engelska kan tränas i kurser. Se också artikeln om workshopen i personaltidningen Campi.

Här följer en sammanställning av de mål, problem, möjligheter, förslag, egna erfarenheter och idéer som kom fram vid workshopen.

Mål

Parallell fackterminologi (svenska och engelska) ska tillhandahållas och övas i alla ämnen i alla program. Det behöver även ingå i examinationen.

Problem

  • Enspråkig fackterminologi i en kurs kan göra att studenterna får svårt att koppla ihop begreppen med tidigare kurser som getts på det andra språket. Det gör det svårare för studenterna att kommunicera ämnet på det andra språket.
  • Den som gått ett masterprogram helt på engelska kan få problem i exjobbet, vid anställningsintervjuer och i sitt första jobb om den inte behärskar det svenska fackspråket i branschen.
  • Det kan kännas ovant och svårt att öva fackterminologin på båda språken såväl när det kursspråk som används är svenska (och alla elever är svenska) och när språket är engelska (och det finns många elever som inte talar svenska), men detta är en svårighet som kan övervinnas.
  • Det finns bristande kunskaper i att uttrycka sig både på svenska och engelska hos våra nybörjare.
  • Problematiskt att man inte får läsa kurser utöver programmet, vilket göra att många inte kan välja en språkkurs.
  • Språkkurserna är inte öppna för alla studenter. Svenskkurserna är inte öppna för alla utländska studenter.
  • Ibland vet inte läraren själv hur en fackterm översätts. Ibland saknas svenska termer helt.

Möjligheter

  • Att lära sig och att få använda fackterminologi på flera språk ger fördjupad förståelse för begreppen. Ibland har översatta termer lite olika betydelse på olika språk, till exempel noise-brus. Det kan vara mycket givande att diskutera sådana skillnader.
  • Även icke-svenska studenter kan ha nytta av att känna till svensk fackterminologi. Onödigt att förvägra dem det.

Förslag

  • Kursmålen för vissa (utvalda) kurser i programmet borde ta upp parallell terminologi: "...kunna använda fackterminologin både på svenska och engelska."
  • Detta gör att parallellterminologin kan examineras och markerar både för lärare och studenter att terminologin är viktig. "CDIO-tänk" med progression inom programmet.
  • Varje lärare kan införa terminologimål och införa terminologi i betygskriterierna i sin egen kurs.
  • Terminologiarbete: när det saknas överenskomna svenska facktermer, bilda ett nätverk (gärna lärosätesöverskridande) av lärare i ämnet som diskuterar och gemensamt föreslår nya översättningar som publiceras på Wikipedia i svenska artiklar som länkar till motsvarande engelskspråkiga artiklar.
  • Uppgift till de nya pedagogiska utvecklarna att sprida medvetenheten om parallell fackterminologi och hur det kan komma in i kurserna.
  • Inrätta en förberedande kurs i svenska språket (på samma sätt som för matte och fysik).
  • Träna kommunikation, muntlig och skriftlig, kontinuerligt inom programsammanhållande kurs.

Goda exempel från egna erfarenheter

  • Kurs med engelsk kurslitteratur, engelsk webbinformation och engelska uppgifter. Undervisningen sker både på svenska och engelska. Vissa muntliga redovisningar görs på engelska. Alla skriftliga inlämningar görs på engelska.
  • Algebrakursen har specialtryckt kursbok som är en sammanläggning av en engelskspråkig bok och övningsuppgifter på svenska. Undervisningen i övrigt på svenska. Alla skaffar inte boken, men dom som inte gör det brukar använda webbsidor och videoföreläsningar på webben som är på engelska, så dom engelska termerna får dom se ändå.
  • Undervisar på engelska men varje gång nytt begrepp införs tas även svenska termen upp både skriftligt och muntligt.
  • Har svensk-engelsk ordlista på kurswebbsidan med 50 begrepp. Större behöver inte listan bli.
  • Har inte ordlista utan hänvisar till Wikipedia. Svenska mattetermer finns normalt på Wikipedia.
  • Exjobb och avhandlingar ska ha sammanfattningar på både svenska och engelska. Det ger god träning i fackterminologi. Se till att detta krav följs!

Tips för att sprida terminologi

  • Genom att läraren ser till att Wikipedia har bra svenska översättningar av engelska termer kan genomslaget bli mycket större än om man bara har en ordlista för en kurs. Läraren kan själv lägga in svenska facktermer i Wikipedia och länka till engelska.
  • Använd en glosapp i kurserna där studenterna får träna på att översätta termer i båda riktningarna.
  • Föreläsaren kan tillhandahålla en ordlista och i undervisningen ge exempel på användning av termerna både på svenska och engelska.
  • Parallellspråkiga kompendier, som till exempel Jude Carrolls och Carl-Mikael Zetterlings plagiatbok.
  • Parallellspråkiga presentationer på föreläsningarna kan genomgöras på flera sätt.
    ex 1: bilder på ett språk och presentation på det andra
    ex 2: bilderna finns tillgängliga på både svenska och engelska
    ex 3: läraren säger samma sak både på svenska och engelska (varvat, som en guide)
  • Parallellspråkiga tentor.
  • Träna och examinera fackterminologi genom att ha språkkrav på inlämningsuppgifter eller projektrapporter. Det skulle kunna vara krav på olika språk i olika texter.
  • Projektarbeten är ett bra tillfälle att träna språk och terminologi.
  • Examinera fackterminologi på kontrollskrivningar och tentor med till exempel översättningsuppgifter.
  • Uppmuntra det mångspråkiga klassrummet, där frågor kan ställas och diskussioner kan ske på både svenska och engelska, så att facktermer naturligt används på båda språken.

Seminarium 18 mars 2016: Rikstermbanken blir skolmogen

På Rikstermbankens sjuårsdag anordnade språkkommittén i samarbete med Terminologicentrum ett seminarium. Inbjudan med program.

Presentation av Viggo Kann: Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH
Presentation av Henrik Nilsson: Om Rikstermbanken, dess innehåll och potential som resurs

Termgrupper som KTH deltar i

Feedback Nyheter