Undervisning på engelska

Seminarium: Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Den 5 mars 2014 bjöd språkkommittén in två experter på undervisning på engelska, John Airey och Olle Josephson, till lunchseminarium.

Interntidningen Campi gjorde ett reportage från seminariet.

Här är presentationsbilderna från lunchseminariet:

  1. Viggo Kann från KTH:s språkkommitté inledde och visade exempel från språkkommitténs enkät till studenterna. Bilder.
  2. John Airey från Uppsala universitet och Linnéuniversitetet redogjorde för egna forskningsstudier om utbildning på engelska under rubriken Utbildning på engelska: Vad säger studenter och lärare? Bilder.
  3. Olle Josephson från Stockholms universitet redovisar rekommendationer och synsätt från en ny rapport från det nordiska parallellspråksnätverket under rubriken Ett utbildningsprogram blir aldrig enspråkigt! Bilder.

Workshop: Vad ska man tänka på i kurser och utbildningsprogram som ges på engelska?

Den 4 april 2014 kl 12.30-14.30 anordnades en uppföljande workshop (länk till inbjudan).

Här är en sammanfattning av resultaten från workshopen.

1.       Hur kan läraren ge bra återkoppling på annat än sitt modersmål?
-         Särskilt svårt på examensarbetena, då det är stora arbeten som blir officiella för hela världen. Föreslogs att man bara tittar på strukturen på arbetet och ger feedback på enskilda stycken. Problemet med offentligt och spegling av KTH kvarstår dock.
-          Tillräckligt svårt på svenska, men vid andra språk är man inte själv duktig nog för att ge korrekt feedback.
-           Ta hjälp av studenterna genom kamraträttning i grupper om minst tre så lyfts nivån redan innan läraren ger feedback.
-          Det är viktigt att skilja på olika nivåer/uppgifter. T.ex. ställer en gruppresentation och en uppsats olika krav på återkopplingen.
-          För muntlig återkoppling kan det vara hjälpsamt att om möjligt skriva ner nyckelord i förväg, så att man inte glömmer dem i stressade ögonblick.
-          Med återkoppling på en skriftlig uppgift, speciellt en tenta, är det extra viktigt att även läraren är noga med att vara så språkligt korrekt som möjligt.
-          Ha tydliga skriftliga kriterier från början, och förklara muntligt vad som menas med dem för studenterna. Detta minskar risken för missförstånd och hjälper läraren att vara konsekvent.
-          Uppmana studenter att skicka eventuella frågor i förväg, så att läraren får mer tid att förbereda tydliga svar.
-          Utnyttja existerande resurser bättre. Vissa lärare och doktorander är bra på att ge återkoppling på språk (på antingen svenska eller engelska).

2.      Hur ge stöd till lärare som undervisar på annat än sitt modersmål?

-          Marknadsför de stöd/utvecklingskurser som redan finns bättre och ge dem oftare.
-          Försök hitta sätt att motivera lärare som känner att de inte har tid att delta i fortbildningskurser.
-          Inkludera t.ex. två poäng undervisning på engelska respektive undervisning på svenska som del av högskolepedagogikkursen.
-          Coachstöd för att korrekturläsa kursmaterial på engelska och för att hjälpa till med språkgranskning av tentor och exjobb.
-          Undvik för stora studentgrupper. I och med att en kurs på engelska ofta ges till en heterogen grupp med olika nivåer av engelska blir detta viktigt för att kunna kommunicera. Att ha två lärare är ett annat sätt att hantera den utmaningen.
-          Uppmuntra till en community of enquiry, där lärare kan stödja varandra och dela tips och erfarenheter.
-          Gör en checklista: Vad ska man tänka på när man undervisar på ett främmande språk (inte bara engelska)? Till exempel: bra att tala långsammare och med enklare ord, inte som en infödd britt/amerikan. Viktigast är att vara klar och tydlig. Bygg upp en svensk-engelsk ordlista över kursens fackterminologi.

3.      Språkliga kunskapskrav och språk i utbildningen

-         Parallellspråkighet måste främjas redan på grundnivå. Språkliga mål måste tydligt formuleras som lärandemål i programmen och kurserna för att säkerställa språkkompetens. Det är PAs ansvar att se till att examensordningens mål uppfylls.
-         Inför språkliga bedömningskriterier på skriftliga och muntliga uppgifter. Även om läraren inte kan ge perfekta språkliga bedömningar så gör det att man inte tillåter hur dåligt språk som helst.
-        Krav på parallellspråkig fackterminologi behöver komma in i kursplaner och examineras.
-        Målet är att man integreras i samhället som student; idag låter vi dem tro att de klarar sig med engelska.
-         Det räcker inte med formella krav - vi behöver ge större plats för språk i undervisningen.
-         Indirekt kommuniceras rätt låga språkliga krav om viss information inte finns på den engelska hemsidan eller om kursinformationen inte är språkligt korrekt.
-         Kursmaterial kan vara på blandat svenska och engelska (böcker, föreläsningsanteckningar, referenser, etc)

4.      Hur kan vi bli bättre på att ge kursinformation och administrativ information?

-          Ha en tydlig policy för hur man publicerar på webben.
-          Utnyttja befintliga interna resurser; låt t.ex. engelskspråkiga doktorander språkgranska som del av sin institutionstjänstgöring.
-          Systemstöd för mångspråkighet saknas i KTH-Social.

Rekommendationer

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt

• Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.
• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem

• Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för
språkkurser.
• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens

• Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning

• Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.
• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.
• Var inte rädd för språkblandning.
• Ge utrymme för att träna språk.
• Gör språkskillnader relevanta.
• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.

Feedback Nyheter