ITM Management blogs

Together, we drive our education forward

Fredrik Asplund

, 2026-03-11

In English further down.

Tillsammans driver vi utbildningarna framåt

Nu är förslagen till måltal för civilingenjörsprogrammen inlämnade, och förslagen på antagningstal för mastersprogrammen också snart satta. Jag vet att alla programansvariga jobbat hårt med detta, så förhoppningsvis får ni lite tid till återhämtning innan programanalyserna startar på allvar. För egen del så fortsätter jag mitt deltagande i genomlysningen av ITM:s utbildningsportfölj, och genomlysningen på KTH-nivå av alla utbildningsprogram som snart startar upp igen efter ett kort uppehåll.

Inget är så klart satt i sten, men KTH siktar på en ytterligare minskning av antalet helårsstudenter till 2027 för att sedan bibehålla antalet under 2028. (I detta ingår en ökning av ersättningen per helårsstudent, och antalet kan så klart även komma att påverkas av förändringar av prestationsgraden, men i stort så är det planen.) Vi står alltså inför ytterligare en tid av turbulens, men med en mer balanserad situation i sikte.

För egen del så kommer ITM behöva fundera på att utveckla och skapa nya mastersprogram då civilingenjörsprogrammen minskar under de närmsta åren, i linje med rektors reformagenda. Vi kommer arbeta på det under året, men jag vet också att just detta diskuteras på flera ställen runt om på ITM. Jag hoppas därför att alla ni som har idéer lyfter dem på möten, med era medarbetare och prefekter. Ska ett nytt program startas under höstterminen 2028 så behöver det beslutas om under våren 2027, så bra idéer behöver komma fram tidigt.

Men, för att avsluta på ett mindre uppfodrande sätt, så vill jag tacka för alla tankar och idéer som många av er lyft angående utbildningsutbudet när vi setts – ofta i förbifarten. Det kommer ta tid, antagligen år, att ändra på våra utbildningars form och innehåll, och ofta händer inte mycket förrän många saker faller på plats och gör en förändring möjlig. Så det känns bra att så många av er ändå vill sträva framåt och förbättra det vi har.

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Together, we drive our education forward

The proposed target numbers for the Master of Science in Engineering programmes have now been submitted, and the suggested admission figures for the master’s programmes are also close to being finalised. I know that all programme directors have worked hard on this, so I hope you will get a moment to recharge before the programme analyses begin. As for myself, I continue to take part in the review of ITM’s educational portfolio, as well as the KTH-wide review of all study programmes, which will soon resume after a short pause.

Nothing is, of course, set in stone, but KTH is aiming for a further reduction in the number of full-time equivalent students by 2027, and then to maintain that level during 2028. (This includes an increase in funding per full-time equivalent student, and the numbers may naturally be affected by changes in performance rates, but overall this is the plan.) We are therefore facing another period of turbulence, but with a more balanced situation ahead.

For ITM specifically, we will need to start considering the development and creation of new master’s programmes, as the Master of Science in Engineering programmes will decrease over the coming years, in line with the President’s reform agenda. We will be working on this during the year, but I also know that these discussions are already taking place in several parts of ITM. I therefore hope that those of you who have ideas bring them forward during meetings, with colleagues and with heads of department. If a new programme is to be launched in the autumn semester of 2028, a decision will need to be made in spring 2027, so strong ideas must surface early.

But to end on a less demanding note, I want to thank you for all the thoughts and suggestions many of you have shared regarding our educational offerings – often in passing. It will take time, probably years, to make changes to the structure and content of our programmes, and often not much happens until many pieces fall into place and make change possible. So it is heartening that so many of you still want to move forward and improve what we have.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Faculty recruitments – reflections on 2025 and current status

Andrew Martin

, 2026-02-25

Rekrytering av lärare – reflektioner om 2025 och nuläget

Ni som följer mina blogginlägg minns kanske att ITM:s fakultetsnämnd (FN) numera har mandat att godkänna institutionernas ansökningar om rekrytering av personal inom meriteringsanställningar (tenure track) och universitetslektorer. Hur går det då?

År 2025 var ett lugnt år när det gäller rekryteringar inom tenure track, med endast ett fåtal ärenden som behandlades av FN. Jag tolkar detta som en cyklisk nedgång i kombination med osäkerhet kring fakultetsfinansieringen. Samtidigt har aktiviteten nu ökat igen, och ITM har dessutom ett par professorsrekryteringar på gång.

Även om antalet ärenden var begränsat under 2025 har rekryteringsprocesserna diskuterats flitigt. På ITM-nivå har både ledningsgruppen, FN och anställningsutskottet (AU) ställt kritiska frågor kring processerna, inte minst med tanke på att det ofta tar många månader att initiera och slutföra en rekrytering. Tillsammans med andra fakultetsförnyelseansvariga (FFA) har jag även lyft flera av dessa frågor med prodekanus.

Ett exempel gäller hur bestämmelser i högskoleförordningen tillämpas, särskilt när det gäller sakkunniggranskning. KTH har tolkat regelverket som att sådana utlåtanden ska inhämtas för samtliga sökande. Detta kan vara problematiskt eftersom arbetsbelastningen för sakkunniga ofta är hög – ibland finns 60 eller fler sökande till en och samma tjänst. Följden blir att potentiella sakkunniga allt oftare tackar nej.

På initiativ av en FFA-kollega har vi på ITM därför analyserat möjliga arbetssätt där en intern gallring görs innan ärenden skickas vidare till extern sakkunniggranskning. Många tenure-track-tjänster kräver exempelvis doktorsexamen. Är det då rimligt att be en extern sakkunnig bedöma en sökande som saknar denna grundläggande kvalifikation? Liknande kriterier kan naturligtvis övervägas, men hur långt KTH bör gå kräver noggranna avvägningar för att värna processens integritet. Förhoppningen är att förslag ska kunna presenteras för KTH:s styrelse i tid för att de ska kunna införas senare under året.

Bilden ovan är tagen vid en workshop mellan ITM:s fakultetsnämnd och ledningsgrupp med fokus på rekryteringsprocesser. Jag har blivit alltmer förtjust i workshopformatet – det är ett effektivt sätt att samla olika perspektiv kring ett konkret problem och arbeta fram lösningar tillsammans. Det påminner mig också om att jag inte är ensam i att försöka hitta vägar framåt.

/Andrew Martin, ansvarig för lärarförsörjning (FFA) vid ITM-skolan

Faculty recruitments – reflections on 2025 and current status

Those of you following my blogs recall that the ITM faculty board (FN) now has the authority to approve departmental requests for recruiting tenure-track faculty and lecturers. So, how are things going?

2025 was a quiet year in terms of tenure-track recruitments, with only a handful of cases taken up by FN. I interpret this as a cyclical downturn coupled to uncertainties in faculty funding. However there has been an uptick and ITM even has a couple of professor recruitments underway.

Even if the number of cases was low for 2025, there has been considerable discussion on the various recruitment processes. At the ITM level, the management group, FN, and recruitment committee (AU, anställningsutskott) have asked critical questions about these processes owing to the many months required for initiating and completing a recruitment. In addition, my fellow FFA have raised some of these concerns with the vice dean of faculty.

The application of regulations from the Higher Educational Ordinance in terms of external expert evaluations is a case in point. KTH has applied this specific regulation to mean that such evaluations are to be done for applicants. This can be troublesome since the workload on experts can be high; we sometimes see 60 or more applicants for a given position. As a result, potential experts are more often declining invitations.

Thanks to an initiative from a fellow FFA, we at ITM have taken the ball and examined scenarios involving an internal screening prior to expert evaluation. For example, most tenure-track positions require a PhD. Is it necessary to ask an external expert to review an application from a candidate who lacks such qualifications? The list can be supplemented by other qualifications, and how far KTH is willing to go requires careful consideration in order to preserve integrity in the process. Our hope is that some suggestions can be presented to the KTH board in time for implementation later this year.

‘A’ marks the spot!The photo above was taken from a workshop held between ITM’s FN and management group, with focus on recruitment processes. I’ve become quite the fan of workshops: they are a great way to bring minds together, focusing on a specific problem and arriving at concrete solutions. It also reminds me that I’m not alone in struggling to find a way forward.

/Andrew Martin, Head of Faculty Renewal (FFA) at the ITM School

When the light slowly returns

Eva Björndal

, 2026-02-11

Photo: Anna Gullers. Text in English further down.

När ljuset långsamt återvänder

Det är något särskilt med den här tiden på året. Förändringen kommer inte över en natt och den gör inget väsen av sig. I stället smyger den sig på – i små, stilla steg. Kanske märker man den först när man är på väg från tunnelbanan och plötsligt upptäcker att det faktiskt börjar bli ljust ute, trots att klockan är densamma som alltid.

Det handlar inte om stora omvälvningar. Ibland är det så enkelt som att kunna ta en promenad utan att det känns som natt. Att se färgen på husen igen, att känna att dagen inte bara är en förlängning av gårdagens mörker. Det finns en lågmäld men hoppfull glädje i just det.

Ett annat tydligt tecken på att vi är på väg mot ljusare tider är semlan – en tradition som hör den här perioden till. Ursprungligen var den en enkel vetebulle som åts före fastan, ofta i varm mjölk – en tradition som jag vet att både mina föräldrars och farföräldrars generation fortfarande höll vid liv. Med tiden utvecklades den till den gräddiga och mandelfyllda variant vi känner i dag, och numera finns den i otaliga tolkningar. Kanske är det just kombinationen av tradition och förnyelse som gjort semlan så älskad – och som påminner oss om att förändringar ofta sker gradvis, men ändå leder oss vidare.

Även på KTH befinner vi oss mitt i spänningsfältet mellan tradition och utveckling. Mycket är på gång. Arbetet med att forma institutionsnära team fortsätter på olika nivåer och verksamhetsplanen för 2026 tar successivt form som ett levande dokument. Det är en rörelse framåt som, likt det återvändande ljuset, känns hoppfullt.

/Eva Björndal, kanslichef för ITM-skolan

When the light slowly returns

There’s something special about this time of year. Change doesn’t arrive overnight, nor does it make a fuss. Instead, it comes quietly – in small, gentle steps. Perhaps you notice it when you’re walking from the underground station and suddenly realise that it’s beginning to get light outside, even though the time is exactly the same as always.

It’s not about dramatic shifts. Sometimes it’s as simple as taking a walk without feeling as if it’s still night. Seeing the colours of the buildings again, sensing that the day is no longer just an extension of yesterday’s darkness. There is a subtle, hopeful joy in that.

Another sign that we’re moving towards brighter days is the semla – a tradition deeply rooted in this time of year. Originally, it was a simple wheat bun eaten before the start of Lent, often served in warm milk – a tradition that I know both my parents’ and grandparents’ generations still held on to. Over time, it evolved into the creamy, almond-filled version we know today, and there are now countless interpretations. Perhaps it is this blend of tradition and renewal that makes the semla so beloved – and that reminds us that change often happens gradually, yet still carries us forward.

At KTH, we also find ourselves caught between tradition and development. There is a lot going on. Work on forming department-based teams continues at various levels, and the 2026 operational plan is gradually taking shape as a living document. It is a movement forward that, like the returning light, feels hopeful.

/Eva Björndal, Head of the ITM School’s Office

Time to reboot engineering competence

Pernilla Ulfvengren

, 2026-01-28

In English further down.

Dags att ladda om ingenjörskapet

Nu har jag varit vice GA i en termin. Det har varit ganska rörigt att få koll på alla instanser, arbetsgrupper, nämnder, programkontor och kvalitetssystem som löper kors och tvärs – på kursnivå, i utbildningar och i utbildningsutbudet. Allt detta dessutom i en mängd olika dimensioner som hållbar utveckling (inklusive jämställdhet, mångfald och likabehandling), söktryck, genomströmning, studentservice, studiemiljö, studentinflytande, åtgärdsplaner, särskild behörighet… ja, listan kan göras lång.

Jag forskar inom komplexa sociotekniska system, och där är det sällan tekniken som gör något komplext. Det är den mänskliga komponenten och sociala aspekterna och processerna som styr beteenden hos individer, grupper och organisationer – som driver komplexiteten. I komplexa sociala och omedgörliga problem existerar flera upplevelser av verkligheten samtidigt. I varje gruppering jag deltagit i under hösten har alla haft sina egna världsbilder, vilket är helt mänskligt. Och det är väl också det som gör det kul!

I min världsbild saknas ändå ett par dimensioner i kvalitetsdiskussionerna på KTH. Den första är: Vad gör en ingenjör?
Jag har skapat ett moment i en introduktionskurs i CITEH-programmet med just den titeln. Där får teknologerna hålla en kort presentation om varför de valde att bli ingenjörer, och därefter intervjuar de en ingenjör och redovisar för gruppen. Det visar sig att ingenjörer förstås gör en mängd olika saker. Men då uppstår nästa fråga: Vad gör en bra ingenjör? Och då tänker jag inte på arbetsplatsen, utan: vad i våra utbildningar gör en ingenjör bra?

Allt det ovan nämnda bidrar säkert. Men har vi pratat tillräckligt mycket om ingenjörsmässighet? Vad betyder det för en ingenjör på KTH i stort – eller på ITM?
En sak studenterna nästan alltid frågar de ingenjörer de intervjuar är om de använder matten från utbildningen. Och svaren blir typiskt: “Nej, nej… jag har inte räknat sedan sista tentan.”

Nu är jag kanske ute på hal is när jag påstår att matteblocket i våra äldsta program i princip sett likadant ut i 100 år. Men kanske är det dags att kritiskt utvärdera hur det integreras i program och kurser? Är det absolut nödvändigt för varje ingenjör att ha denna matte? Är det där vi tränar ingenjörsmässighet? Eller har vi detta av något annat relevant skäl? Är det kanske läge att introducera och tillämpa det på nya sätt?

Den andra dimensionen är: Vad är kvalitet?
Det återkommer jag till i ett annat blogginlägg.

Under våren kommer vi att rikta resurser och undersöka hur vi kan förstå vad vi menar med ingenjörsmässighet och hur progressionen ser ut i våra program och kurser. Jag ser framför mig många världsbilder – och spänstiga, konstruktiva och roliga diskussioner!

/Pernilla Ulfvengren, vice grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Time to reboot engineering competence

I’ve now been Deputy GA for one term. It has been quite a challenge to get an overview of all the committees, working groups, boards, programme offices and quality systems that run in every possible direction – at course level, across programmes, and throughout the programme portfolio. All of this also spans a wide range of dimensions, such as sustainable development (including gender equality, diversity and equal treatment), application pressure, throughput, student services, study environment, student influence, action plans, specific entry requirements… the list goes on.

I conduct research on complex socio‑technical systems, and in such systems it is rarely the technology that creates complexity. It is the human component – the social aspects and processes that shape behaviours among individuals, groups and organisations – that drives complexity. In complex social and intractable problems, multiple perceptions of reality coexist. In every group I’ve taken part in this autumn, everyone has brought their own worldview, which is entirely human. And in many ways, that’s what makes it fun!

In my own worldview, however, a couple of dimensions are missing from the quality discussions at KTH. The first is: What does an engineer do?

I’ve developed a module in an introductory course in the CITEH programme with exactly that title. The students first give a short presentation on why they chose to become engineers, and then they interview an engineer and report back to the group. Unsurprisingly, engineers do a wide variety of things. But this naturally leads to the next question: What makes a good engineer? And I don’t mean in the workplace, but rather: what elements in our education actually make a good engineer?

All of the aspects mentioned above undoubtedly contribute. But have we talked enough about engineering competence, or ingenjörsmässighet? What does it mean for an engineer at KTH as a whole – or within ITM?

One thing students almost always ask the engineers they interview is whether they use the mathematics from their studies. And the answer is typically: “No, no… I haven’t done any calculations since my last exam.”

I may be stepping out onto thin ice when I say that the mathematics block in our oldest programmes has looked essentially the same for roughly a hundred years. But perhaps it is time to critically evaluate how it is integrated into programmes and courses? Is it absolutely necessary for every engineer to have this maths? Is this where we train engineering skills? Or do we have this for some other relevant reason? Is it perhaps time to introduce and apply it in new ways?

The second dimension is: What is quality?
I’ll return to that in another blog post.

During the spring, we will allocate resources and explore how we can better understand what we mean by engineering competence, and how progression is manifested across our programmes and courses. I foresee many different worldviews – along with lively, constructive and enjoyable discussions!

/Pernilla Ulfvengren, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM

When technology falters, we see its true value

Sandra Tibbelin

, 2026-01-14

In English further down.

När tekniken sviktar ser vi dess värde

I förra veckan fick jag uppleva lite av en perfekt storm, i dubbel bemärkelse! Snökaoset utanför med inställda tåg, försenade bussar och bristfällig snöröjning. Och så en ny dator som krävde ett lösenordsbyte som i sin tur ledde till en (mycket stressig) arbetsdag utan internet, mejl eller möjlighet att logga in på KTH. Det är inte förrän tekniken fallerar som man uppskattar att den vanligtvis fungerar. Som med det mesta så tar man den för givet.

Nu är tekniken igång igen och jag kan presentera mig. Jag heter Sandra Tibbelin och är nytillträdd vice Grundutbildningsansvarig med ansvar för lärarutbildningarna. Det är mycket som händer omkring lärarutbildningarna i Sverige just nu. I december kom regeringens beslut om en reformering av lärarutbildningen med skärpta antagningskrav och förändringar av innehållet. Men även beslut om att försöksverksamheten med kompletterande pedagogisk utbildning förlängs fram till januari 2032. Parallellt med detta pågår diskussioner med Stockholms Universitet om hur samarbetet kring våra lärarutbildningar ska utvecklas i framtiden. Detta arbete fortsätter under våren, och då känns det bra att ha regeringsbesluten på plats så vi vet vad vi har att förhålla oss till.

Det är förändringar på gång på flera olika fronter samtidigt. Det är alltså ingen som vet exakt hur lärarutbildningarna kommer att se ut om några år. Men vi vet att de är viktiga. På KTH utbildar vi framtidens tekniklärare. Och de behövs ute i skolorna. De behövs för att lära morgondagens ungdomar om all den teknik som omger oss i vardagen. Den som vi tar för givet och inte tänker på att den finns. Som vi inte uppskattar förrän den slutar att fungera.

/Sandra Tibbelin, Vice grundutbildningsansvarig på ITM

When technology falters, we see its true value

Last week I experienced something of a perfect storm – in more ways than one. Outside, the snow chaos brought cancelled trains, delayed buses and less than ideal snow clearance. And then my new computer demanded a password change which, in turn, led to a very stressful working day without internet, email or any way of logging in to KTH. It’s only when technology fails that you truly appreciate how smoothly it normally works. Like so many things, we tend to take it for granted.

Now that everything is up and running again, I can finally introduce myself. My name is Sandra Tibbelin, and I am the newly appointed Deputy Director of First and Second Cycle Education, with responsibility for teacher education programmes. A great deal is happening around teacher education in Sweden at the moment. In December, the government announced its decision to reform teacher education, including stricter admission requirements and changes to programme content. They also decided to extend the pilot scheme for the supplementary teacher education programme until January 2032.

In parallel, discussions are underway with Stockholm University about how our collaboration on the teacher education programmes should evolve in the future. This work will continue throughout the spring, and it feels reassuring to have the government decisions in place so we know what we must relate to going forward.

Changes are happening on several fronts at the same time. No one, therefore, knows exactly what teacher education will look like a few years from now. But we do know that it matters. At KTH, we educate the technology teachers of the future. And they are needed in our schools. They are needed to teach tomorrow’s young people about all the technology that surrounds us in our everyday lives – the technology we take for granted and hardly notice until it stops working.

/Sandra Tibbelin, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM

Studies

Research

Collaboration

About KTH

Library

Together, we drive our education forward

Tillsammans driver vi utbildningarna framåt

Together, we drive our education forward

Faculty recruitments – reflections on 2025 and current status

Rekrytering av lärare – reflektioner om 2025 och nuläget

Faculty recruitments – reflections on 2025 and current status

When the light slowly returns

När ljuset långsamt återvänder

When the light slowly returns

Time to reboot engineering competence

Dags att ladda om ingenjörskapet

Time to reboot engineering competence

When technology falters, we see its true value

När tekniken sviktar ser vi dess värde

When technology falters, we see its true value