The Future of AI Education

Sandra Tibbelin

, 2026-10-06

In English further down.

Framtidens AI-undervisning

I samma sal sitter studenten som aldrig har provat att använda AI och studenten som ser AI som det naturliga första steget så fort man undrar något eller har ett problem som behöver lösas, oavsett problemets natur.

De kan ha helt olika inställning till den nya AI-tekniken. Den ena är mycket skeptisk och vill helst inte ha något med den att göra, medan den andra ser AI som en fantastisk utvecklingsmöjlighet inom alla tänkbara områden.

Inom KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning) har vi ett AI-projekt inom Framtidens utbildning. Målsättningen har varit att öka AI-kompetensen hos KPU-studenterna genom återkommande AI-inslag under utbildningen. Redan under den första introduktionsaktiviteten slogs jag av hur stora skillnaderna var i studenternas förkunskaper och inställning till AI. En kort undersökning visade att hela spannet fanns representerat, från ingen erfarenhet alls till mycket stor erfarenhet.

Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det sker inom KTH:s KPU med inriktning mot teknik, där majoriteten av studenterna är ingenjörer som tidigare har studerat på KTH, även om många av dem gjorde det innan AI slog igenom på bred front. Det fick mig också att fundera över frågan i ett större perspektiv.

På Lärarutbildningskonventets möte i förra veckan diskuterades det nationella antagningsläget inför HT26, där ämneslärarutbildningen inom STEM-ämnen är ett av de områden som väcker oro. De som väljer att läsa till ämneslärare vill i hög grad bli lärare i svenska, historia och samhällskunskap. Om man ser till landet som helhet är alltså intresset för teknik bland blivande lärare lågt, och även inom vår relativt homogena studentgrupp på KPU är skillnaderna stora. Lägg därtill den hastighet med vilken AI-utvecklingen går framåt.

Om skillnaderna redan i dag är så stora bland blivande lärare, vad betyder det för skolans förmåga att på sikt ge alla elever likvärdiga kunskaper inom AI?

/Sandra Tibbelin, Vice grundutbildningsansvarig på ITM

The future of AI education

In the same classroom, you may find one student who has never even tried using AI and another who sees AI as the natural first step whenever they have a question or a problem to solve, regardless of its nature.

Their attitudes towards this new technology can be completely different. One may be highly sceptical and prefer to keep their distance, while the other sees AI as a remarkable opportunity for development across virtually every field.

Within KPU (the Supplementary Teacher Education Programme), we are running an AI project as part of the Future of Education initiative. The aim has been to strengthen students’ AI literacy through recurring AI-related activities throughout the programme. As early as the first introductory session, I was struck by the wide variation in students’ prior knowledge of and attitudes towards AI. A brief survey showed that the full spectrum was represented, ranging from no experience whatsoever to extensive experience.

This is remarkable given that these students are enrolled in KTH’s technology-oriented teacher education programme, where the majority are engineers who have previously studied at KTH, although many of them did so before AI became widely established. It also made me reflect on the issue from a broader perspective.

At last week’s meeting of the National Teacher Education Convention, the national admissions situation for autumn 2026 was discussed. One area of concern was secondary teacher education in STEM subjects. Those choosing to train as subject teachers are primarily interested in teaching Swedish, history and social studies. Looking at the national picture, interest in technology among future teachers is relatively low, and even within our comparatively homogeneous student group at KPU, the differences are significant. Add to this the extraordinary pace at which AI is evolving.

If the differences among future teachers are already this substantial today, what does that mean for schools’ ability to provide all pupils with an equitable level of AI knowledge in the future?

/Sandra Tibbelin, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM

Research in a rapidly changing landscape

Mats Magnusson

, 2026-09-23

In English further down.

Ett forskningslandskap i snabb förändring

Vi nås nästan dagligen av nyheter som understryker att forskning är ett fenomen som just nu befinner sig i en hastig och i vissa avseenden disruptiv förändring. Vi kan se hur vissa mångmiljardärer skapar nya strukturer för forskning och det är givetvis svårt att bortse från den politisering av forskning som äger rum i vissa delar av världen. Även om fri forskning kanske är en chimär så kan vi konstatera att en del förändringar är lite oroväckande för att forskningen ska kunna fortsätta vara en ändamålsenlig arena för kritiskt och fritt sanningssökande.

Frågetecknen hopar sig också vad gäller den effekt AI kommer att ha på forskningen, och då i synnerhet på det vetenskapliga publikationssystemet. Jag noterade nyligen att några journaler i mitt eget forskningsfält nu har infört avgifter när man skickar in manuskript och strömmen av förfrågningar rörande artikelgranskning har gått från att vara oroväckande strid till att bli deprimerande då man knappt ens hinner svara på förfrågningarna, än mindre granska så många artiklar. På min hemmakonferens var det också tydligt att journalen som drivs av det närmaste forskarnätverket upplever en exponentiell ökning av antalet inskickade manuskript och att en mycket stor andel av dessa bär spår av väl tilltagen AI-användning. Tyvärr är kvaliteten i många fall också bristfällig och arbetet med att sköta journalen och dess artiklar har i ännu högre grad än tidigare kommit att fokusera på att rensa ut ogräs snarare än att odla och kultivera de intellektuella plantor som ska blomma ut i publicerade artiklar.

Exakt vart AI-utvecklingen är på väg är givetvis helt omöjligt att säga, men det är enkelt att konstatera att vi under väldigt lång tid inte upplevt något så omstörtande för vår verksamhet, och förändringen går oerhört snabbt. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att det med all sannolikhet inte går att ta steg tillbaka eller ens bromsa hastigheten på utvecklingen. Anden är ute ur flaskan och vi måste omfamna den förändring som sker. En konsekvens är att vi alla behöver lära oss att använda AI på ett fruktbart och etiskt korrekt sätt, samtidigt som vi måste stävja missbruk och oegentligheter. En del av detta är att gemensamt diskutera hur AI bör användas i de olika stegen i vår forskning och på vilket sätt AI-användning ska integreras i vår forskarutbildning. Efter många diskussioner i skolans forskarutbildningsutskott och vid handledarseminarier står det exempelvis klart att det finns en betydande gråzon där vi ännu inte är överens om vad som utgör lämplig AI-användning inom ramen för avhandlingsarbete. Några saker finns det dock konsensus om och dessa har vi nu försökt slå fast i en uppsättning riktlinjer för AI-användning i forskarutbildningen på ITM. Läs dem gärna och kom också med synpunkter.

På längre sikt kommer vi möjligen att se omvälvande effekter av AI på hela det vetenskapliga publikationssystemet. Kanske är AI rentav den faktor som ger dödsstöten åt ett system som många av oss upplevt som orimligt och som tillsammans med våra system för att mäta prestationer inom forskning ibland lätt till tveksamma prioriteringar. Ibland behöver vissa saker brinna ned till grunden för att något bättre ska kunna resa sig upp ur askan. Det kan vara så att vi i akademin just nu står inför ett sådant ögonblick. Oavsett vilket är det en sällsynt spännande tid att vara forskare.

/Mats Magnusson, vice skolchef och forskarutbildningsansvarig på ITM

Research in a Rapidly Changing Landscape

Almost every day, we are confronted with news that highlights how research is currently undergoing rapid and, in some respects, disruptive change. We see how certain billionaires are creating new structures for research, and it is, of course, difficult to ignore the politicisation of research taking place in some parts of the world. Even if truly independent research may be an ideal rather than a reality, some of these developments are nevertheless concerning if research is to continue serving as a meaningful arena for critical and independent inquiry.

There are also growing questions about the impact that AI will have on research, particularly on the scientific publishing system. I recently noted that several journals within my own research field have introduced manuscript submission fees. At the same time, the flow of requests to review articles has gone from being worryingly frequent to becoming almost overwhelming. It is difficult to find time even to respond to the requests, let alone review the growing number of submissions.

At my principal academic conference, it was also clear that the journal associated with the closest research network is experiencing exponential growth in the number of submitted manuscripts. A very large proportion of these submissions show clear signs of extensive AI use. Unfortunately, the quality is often lacking, and the work involved in managing the journal has increasingly shifted from cultivating promising intellectual contributions to filtering out weeds. More than ever before, the focus is on eliminating poor-quality submissions rather than nurturing the ideas that may eventually flourish into published articles.

Exactly where AI development is heading is, of course, impossible to predict. However, it is easy to conclude that we have not experienced anything this transformative for our profession in a very long time, and the pace of change is extraordinary. In this context, it is important to emphasise that it is unlikely we can reverse or even significantly slow this development. The genie is out of the bottle, and we must embrace the change that is taking place.

One consequence is that all of us need to learn how to use AI in a productive and ethically responsible manner, while also working to prevent misuse and misconduct. Part of this involves discussing collectively how AI should be used throughout the various stages of research and how AI literacy should be integrated into doctoral education. Following extensive discussions within the School’s doctoral education committee and at supervisor seminars, it has become clear that there remains a significant grey area where consensus has not yet been reached regarding what constitutes appropriate AI use in doctoral work.

There are, however, some areas where agreement does exist, and we have therefore sought to establish these principles in a new set of guidelines for AI use in third-cycle education at ITM. I encourage you to read them and share your feedback.

In the longer term, we may witness profound changes to the entire scientific publishing system as a result of AI. Perhaps AI will even become the factor that delivers the final blow to a system that many of us have regarded as unreasonable, and which, together with our methods for measuring research performance, has sometimes led to questionable priorities.

At times, certain structures need to burn down completely before something better can emerge from the ashes. It may be that academia is currently facing such a moment. Whatever the outcome, it is undoubtedly a remarkably exciting time to be a researcher.

/Mats Magnusson, Deputy Head and Director of Third Cycle Education at the ITM School

Our intensive development work takes shape

Fredrik Asplund

, 2026-09-08

In English further down.

Vårt intensiva utvecklingsarbete tar form

Då kör vi i gång igen. Tempot under förra höstterminen var tydligen inte så ovanligt som jag trodde. Återigen behöver mycket hända på kort tid om nödvändiga förändringar i vår programportfölj inte ska försenas med ett år eller mer.

Den här hösten har vi dock principerna för grundutbildningen på ITM att luta oss mot, tillsammans med fakultetsnämndens färska beslut att fortsätta med Scenario 2, ett av de två scenarier som arbetades fram i våras.

Grundtanken med Scenario 2 är att skapa en så stor gemensam bas som möjligt under de tre första studieåren. Genom olika kurspaket inom specifika teknikområden ska studenterna få de förkunskaper som krävs för att kunna söka så många av ITM-skolans masterprogram som möjligt, helst alla.

Samtidigt skapar vi en gemensam struktur för att genomföra nödvändiga förändringar inom områden som AI, ingenjörsmässighet och hållbar utveckling. Målet är att stärka progressionen och skapa tydligare utbildningsvägar genom programmen.

Arbetet med att konkretisera vad Scenario 2 betyder för våra program har nu påbörjats, och all fakultet, kanske specifikt programansvariga, kommer att involveras under hösten för att spika förändringarna i detalj. Fakultetsnämnden har till exempel betonat vikten av att studenter tidigt får arbeta kreativt och projektbaserat, gärna tillsammans med studenter från andra program. Tanken är att kombinera detta med en stark teknisk och naturvetenskaplig grund och samtidigt ge studenterna en bättre förståelse för teknikens roll i samhället.

Ambitionen är att koppla samman resultaten från programgenomlysningarna i september med arbetet kring Scenario 2 och förhoppningsvis ha en tillräckligt tydlig väg framåt att diskutera under halvårsmötena och kvalitetsrådet i oktober.

Det finns dock många fler forum för utbildning på KTH, exempelvis PriU-grupper och Storträffen. Jag hoppas att ni tar tillvara de perspektiv och idéer som lyfts där, kopplar dem till ert eget arbete och hjälper oss att föra dem vidare i skolans utvecklingsarbete.

Jag tar som alltid gärna emot tankar och idéer kring hur vi bör gå vidare.

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Our intensive development work takes shape

Here we go again. It turns out that the pace of last autumn was not as unusual as I thought. Once again, a great deal needs to happen in a short period of time if the necessary changes to our programme portfolio are not to be delayed by a year or more.

This autumn, however, we have the ITM principles for first-cycle education to guide us, together with the Faculty Board’s recent decision to continue with Scenario 2, one of the two scenarios developed earlier this spring.

The core idea behind Scenario 2 is to create as large a common foundation as possible during the first three years of study. Through different course packages within specific engineering fields, students will gain the prerequisites needed to apply to as many of ITM’s master’s programmes as possible, ideally all of them.

At the same time, we are creating a shared framework for implementing necessary changes in areas such as AI, engineering practice and sustainable development. The goal is to strengthen progression and provide clearer pathways through our programmes.

Work has now begun to translate Scenario 2 into concrete changes for our programmes, and the entire faculty, particularly programme directors, will be involved throughout the autumn as we finalise the details. For example, the Faculty Board has highlighted the importance of giving students opportunities to work creatively and in project-based settings early in their studies, preferably alongside students from other programmes. The aim is to combine this with a strong technical and scientific foundation while also helping students develop a better understanding of the role of technology in society.

Our ambition is to connect the findings from the programme reviews in September with the work around Scenario 2 and, hopefully, have a sufficiently clear direction to discuss at the mid-year meetings and in the Quality Council in October.

There are, of course, many other forums for discussing education at KTH, including the PriU groups and Storträffen. I hope you will take the perspectives and ideas raised in those forums, connect them to your own work and help bring them into the school’s ongoing development efforts.

As always, I welcome your thoughts and ideas on how we should move forward.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Welcome Back – taking the next step with our operational plan

Eva Björndal

, 2026-08-26

In English further down.

Välkommen tillbaka – nu tar vi nästa steg med verksamhetsplanen

Varmt välkomna tillbaka efter sommaren! Jag hoppas att ni har haft en riktigt härlig och avkopplande ledighet och nu känner er laddade och redo för en ny och spännande termin!

För egen del har terminsstarten varit extra spännande. Det här är första gången jag får uppleva upprop och mottagning på KTH med allt vad det innebär: att se campus fyllas av förväntansfulla nya studenter, möta en engagerad studentkår och känna den energi som infinner sig när ett nytt läsår tar sin början. Det är inspirerande och en påminnelse om vårt gemensamma uppdrag att skapa de bästa förutsättningarna för våra studenter. Jag vill också passa på att uppmärksamma det fina arbete som utbildningsstödet på ITM har gjort för att skapa goda förutsättningar inför terminsstarten.

Samtidigt som höstterminen drar igång är det också dags att följa upp det andra kvartalet i vår verksamhetsplan. Uppföljningen ger oss möjlighet att se hur vi ligger till i förhållande till våra mål och nyckeltal, men också att synliggöra det viktiga arbete som görs i verksamheten.

När underlaget är sammanställt kommer resultaten från Q2 att presenteras i ett kommande nyhetsbrev. Där kommer vi att ge en samlad bild av hur arbetet fortskrider och lyfta fram några av de initiativ och resultat som verksamheterna själva anser vara särskilt betydelsefulla.

Vi ser fram emot att fortsätta arbetet tillsammans under hösten!

/Eva Björndal, kanslichef för ITM-skolan

Welcome Back – taking the next step with our operational plan

A warm welcome back after the summer! I hope you have had a relaxing and enjoyable break and are feeling recharged and ready for an exciting new semester.

For me personally, the start of the academic year has been extra exciting. This is the first time I have experienced the introduction week and student reception at KTH, with everything that comes with it: seeing the campus filled with enthusiastic new students, meeting an engaged student union, and feeling the unique energy that accompanies the start of a new academic year. It is both inspiring and a reminder of our shared mission to create the best possible conditions for our students.

I would also like to take this opportunity to recognise the excellent work carried out by ITM’s Office of Student Affairs in preparing for the start of the semester and creating the conditions for a smooth and successful launch.

As the autumn semester gets underway, it is also time to follow up on the second quarter of our operational plan. This follow-up gives us the opportunity to assess our progress against our goals and key performance indicators, while also highlighting the important work taking place across the organisation.

Once the data has been compiled, the Q2 results will be presented in an upcoming newsletter. We will provide an overall update on our progress and highlight some of the initiatives and achievements that the departments themselves consider particularly significant.

We look forward to continuing our work together throughout the autumn.

/Eva Björndal, Head of the ITM School’s Office

”In love and crazy”

Pär Jönsson

, 2026-06-16

In English further down.

Kär och galen!

Bästa kollegor!

Jag vill verkligen tacka er för era otroligt fina insatser under detta första halvår!

Om vi ser till det rent ekonomiska så kommer ITM skolan att galant klara av ett positivt resultat – och det gäller alla institutioner! Det känns som om vi tillsammans vänt de mörka ekonomiska åren till något positivt tack vare ett hårt arbete, både individuellt och i samarbete, och en framtidstro. Detta har gjort det möjligt för oss att ha tid att fokusera på arbetet med en verksamhetsplan för 2026 (VP2026). Den, tillsammans med den fördjupande analysen av ITM:s forskningsportfölj, som jag berättade om i aprilbloggen, utgör också grunden för att vi tillsammans kan arbeta med en mer långsiktig femårig utvecklingsplan som vi ska påbörja i höst.

Jag vill lyfta några nya sätt som vi testar för att arbeta systematiskt med att utveckla verksamheten enligt VP2026:

Den 16 juni ska prefekterna diskutera sina planer på hur de vill arbeta med hållbarhetsmålen i VP2026 i höst (baserat på rektors femåriga hållbarhetsplan). Det gör de tillsammans med skolledningen och KTH:s hållbarhetschef Kristina Von Oelreich. Flera enhetschefer har redan diskuterat hållbarhet vid APT-möten för att samla in medarbetarnas åsikter.
Den 9 september kommer ITM att starta om vår Q-grupp som ska arbeta med miljö och säkerhet. På förslag från vårt huvudskyddsombud Jens Fridh testar vi ett koncept med att använda en förstärkt samverkansgrupp där alla skyddsombud deltar för att diskutera arbetet med den fysiska säkerheten på respektive institution. Vid detta mötet under kvartal 3 kommer vi att gå igenom delegation, följa upp skyddsronder och stämma av läget av de aktiviteter som pågår i VP2026. Arbetet med ITM:s fysiska säkerhet leds av Martin Grimheden, Annika Lilja och mig själv.
Den 11 september ordnar ITM en workshop med alla prefekter där institutionernas prioriteringar i rektors femåriga JML-plan för HT2026 presenteras och diskuteras. Skolledningen har anlitat Charlotte Holgersson och Pia Höök i en referensgrupp som ska stötta prefekterna i deras arbete med JML.

Men låt oss prata semester i stället ett tag!

Nu kommer den tiden på året som de flesta längtar mest till, den svenska sommaren. Vi har alla olika intressen som vi vill hinna med under denna ljuvliga årstid. Det kan vara sommarstugan, segling, golf, bad, svampplockning, utomhuskonserter och mycket mer… Naturligtvis så är detta också tiden vi får en chans att slappna av från arbetet och umgås med familj och vänner. Jag ser fram emot att höra er berätta om det när vi träffas för vår sommarfest den 19 augusti.

När jag själv tänker på den svenska sommar så är det en låt som jag associerar med sommaren, nämligen Öppna landskap med Ulf Lundell. Den utgavs så tidigt som 1982 i albumet ”Kär och galen”. Lyssnar jag på den låten en varm sommardag så kan jag känna en rysning i kroppen av glädje.

Njut av sommaren, med era egna sommarfavoritlåtar!

/Pär Jönsson, Skolchef ITM

”In love and crazy”

Dear colleagues,

I would like to sincerely thank all of you for your outstanding efforts during the first half of the year.

From a financial perspective, the ITM School is set to deliver a strong positive result, and this applies to all departments. It truly feels as though we have managed to turn the challenging financial years into something positive, thanks to hard work, both individually and collaboratively, combined with a shared belief in the future. This has also given us the opportunity to focus on developing our operational plan for 2026 (VP2026). Together with the in-depth analysis of ITM’s research portfolio, which I wrote about in my April blog post, this forms the foundation for a longer-term five-year development plan that we will begin working on this autumn.

I would like to highlight a few new approaches we are testing to work more systematically with the development of our operations in line with VP2026:

On June 16, Heads of Department will discuss their plans for working with the sustainability goals in VP2026 this autumn (based on the President’s five-year sustainability plan). The discussion will take place together with the school management and KTH’s Head of Sustainability, Kristina von Oelreich. Several unit managers have already discussed sustainability in workplace meetings to gather input from employees.
On September 9, ITM will relaunch our Q-group, which focuses on environment and safety. Based on a proposal from our chief safety representative, Jens Fridh, we will test a model involving an expanded collaboration group where all safety representatives participate in discussions on physical safety at each department. During the Q3 meeting, we will review delegation matters, follow up on safety inspections, and assess the status of ongoing activities within VP2026. The work on ITM’s physical safety is led by Martin Grimheden, Annika Lilja, and myself.
On September 11, ITM will host a workshop with all Heads of Department where priorities from the President’s five-year JML (Equality, Diversity and Inclusion) plan for autumn 2026 will be presented and discussed. The school management has engaged Charlotte Holgersson and Pia Höök in a reference group to support the Heads of Department in their JML work.

But for a moment – let’s talk about holidays instead!

This is the time of year that many of us look forward to the most: the Swedish summer. We all have different interests we hope to enjoy during this wonderful season: summer houses, sailing, golf, swimming, mushroom picking, outdoor concerts, and much more. Naturally, it is also a time to relax, unwind from work, and spend time with family and friends. I look forward to hearing about your summer experiences when we meet again at our summer gathering on August 19.

When I think about the Swedish summer, there is one song I strongly associate with it: Öppna landskap by Ulf Lundell, released as early as 1982 on the album Kär och galen. Listening to that song on a warm summer day can still give me a warm sense of joy.

Enjoy the summer—and your own favorite summer songs!

/Pär Jönsson, Head of the ITM School

Studies

Research

Collaboration

About KTH

Library