KTH Logo

Change on the horizon – what do KTH’s new principles mean for us?

Fredrik Asplund

 , 2025-11-19

Students at Osquars backe, KTH

In English further down.

Förändring i sikte – vad betyder KTH:s nya principer för oss?

Det är höst och förändringarna hänger i luften, såväl bokstavligen som bildligt talat.

Förtydligandet av KTH:s principer för utbildningsportföljen landade i september, och sedan dess har det diskuterats intensivt vad detta de facto betyder för de olika skolorna. Det definitiva beskedet om detta väntas komma inom kort från rektorn, och efter det kommer vi ha en tydligare bild över vad vi behöver göra på kort sikt. Gissningsvis kommer vi behöva fokusera vår programutveckling på detta under våren, så att vi kan genomföra riktade förändringar i kursutbud och studieplaner under nästa höst för att möta de nya krav vi får på oss.

Samtidigt fortsätter vi vår egen genomlysning av ITM:s utbildningsportfölj, där vi är framme vid att definiera konsekvenserna av de principer vi fick ner på pränt i oktober. Jag hoppas vi kan dela med oss av detta under januari. Förhoppningsvis kan vi höja blicken lite från hanteringen av kortsiktiga förändringar, så vi inte bara reagerar utan rör oss framåt strategiskt.

Ja, ni märker, det är en hel del att hantera (gemensamt) nu.

Sist, men inte minst, så för de som inte vet det så har Sandra Tibbelin blivit utsedd till Vice GA med ansvar för lärarutbildningarna. Jag välkomnar henne in i rollen, som bara kommer bli än mer relevant nu när diskussioner pågår med Stockholms universitet om hur vi kan arbeta tillsammans runt dessa utbildningar.

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Change on the horizon – what do KTH’s new principles mean for us?

Autumn brings change, both literally and figuratively.

The clarification of KTH’s principles for the education portfolio was finalised in September, and since then there has been intense discussion about what this actually means for the different schools. A definitive decision from the President is expected shortly, and after that we will have a clearer picture of what needs to be done in the short term. Most likely, we will need to focus our programme development on this during the spring, so that we can implement targeted changes in course offerings and study plans next autumn to meet the new requirements.

At the same time, we are continuing our own review of ITM’s education portfolio, where we have now reached the stage of defining the consequences of the principles we documented in October. I hope we can share this in January. Hopefully, we can raise our perspective beyond managing short-term changes, so that we are not just reacting but moving forward strategically.

As you can see, there is quite a lot to handle together right now.

Last but not least, for those who may not know, Sandra Tibbelin has been appointed Vice GA with responsibility for teacher education programmes. I warmly welcome her to the role, which will only become more relevant now that discussions are underway with Stockholm University on how we can collaborate around these programmes.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Fredrik Asplund avatar
Fredrik Asplund

Categories:

Director of First and Second Cycle Education, Fredrik Asplund
Leave Comment

Here we go – a hectic term ahead

Fredrik Asplund

 , 2025-08-25

In English further down.

Vi kör igång och ett hektiskt halvår väntar

Tillbaka efter sommaren, och höstterminen startar som vanligt med ett ryck. För de som missat det har jag nu tillträtt som grundutbildningsansvarig, och vi har en ny Vice GA med fokus på kvalitet (Pernilla Ulfvengren, som kommer blogga om några veckor).

Det övergripande arbetet med KTH:s utbildningsportfölj fortsätter, och den 15 september ska ett förtydligande av KTH:s principer runt denna finnas på plats. Det förtydligandet kommer sedan användas för att göra en genomlysning av ITM:s utbildningsportfölj. Samtidigt så fortsätter arbetet med ITM:s egna principer och konsekvensanalys för att uppdatera ITM:s utbildningsportfölj. (Nästan) varje institution har en representant som deltar i den arbetsgruppen, som ni kan kontakta om ni vill diskutera detta. Det är också bestämt att CING, Masterutbildningarna och Lärarutbildningarna kommer ha egna halvårsmöten i november, i anslutning till ett kvalitetsråd för alla utbildningar. Mer detaljer om det kommer inom kort.

Kort sagt så genomförs en hel del aktiviteter det här halvåret som kommer påverka våra utbildningar under flera år framåt. Jag kan bara uppmana er alla att hålla er informerade och engagera er för att göra skillnad.”

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Here we go – a hectic term ahead

Back after the summer, and as usual, the autumn term kicks off with a jolt. For those who may have missed it, I have now taken up the role of Director of First and Second Cycle Education (GA), and we also have a new Deputy GA focusing on quality (Pernilla Ulfvengren, who will be writing a blog post in a few weeks).

The overarching work on KTH’s educational portfolio continues, and by 15 September a clarification of KTH’s principles in this area will be in place. This clarification will then serve as the basis for a review of ITM’s educational portfolio. At the same time, work is progressing on ITM’s own principles and impact analysis for updating our portfolio. (Almost) every department has a representative in this working group, whom you are welcome to contact if you wish to discuss the matter. It has also been decided that CING, the Master’s programmes and the Teacher Education programmes will each hold their own half-yearly meetings in November, in connection with a quality council for all programmes. More details on this will follow shortly.

In short, a great many activities are being carried out this term that will shape our education for years to come. I can only encourage you all to stay informed and to get involved in order to make a difference.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Fredrik Asplund avatar
Fredrik Asplund

Categories:

Director of First and Second Cycle Education, Fredrik Asplund
Leave Comment

KTH strengthens its position

Gabriel Montgomery

 , 2025-05-07

In English further down.

KTH stärker sin position

Årets antagning stängde 15 april och jag kan avslöja att KTH har stärkt sin ställning rejält för förstahandssökande till civilingenjörsprogram. Efter en svagt nedåtgående trend valde nu 28,8% av dessa KTH. För andra året i rad slår KTH också rekord i antal förstahandssökande till dessa program. Samtidigt är Chalmers minskning märkbar, på över tre procentenheter.

På den negativa sidan kan jag konstatera att andelen kvinnor som söker till KTH i första hand sjunker. Den ligger nu för första gången sedan 2014 under 31% (30,7%). Den här frågan finns det anledning att fundera över på KTH och dekanus har nu gett skolornas fakultetsnämnder i uppdrag att ta fram en handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande. Den ska vara klar vid årsskiftet och ITM-skolans fakultetsnämnd kommer strax påbörja arbetet.

Två andra trender inom våra femårsprogram är att arkitektutbildningen minskar medan civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi ökar. Hela 22% av alla som sökte civilingenjörsprogram på KTH i första hand sökte industriell ekonomi (mot 18,8% 2024 och 16,5% 2023 och 2022).

Statistik utbildning på grundnivå | KTH Intranät

Det finns mycket sagt och skrivet om dessa frågor. Det vi inte riktigt har kommit till är att fullt ut börja tillämpa all forskning och alla goda idéer. Så en del av handlingsplanen kommer behöva innehålla hur vi faktiskt tar arbetet från teori till praktik. Mer om detta i slutet av året.

Denna blogg bygger på ett material från Helena Leidebrant, Antagningen KTH.

/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

 

KTH strengthens its position

This year’s admissions closed on 15 April, and I can reveal that KTH has significantly strengthened its position in terms of first-choice applicants to its Master of Science in Engineering programmes. After a slightly declining trend, 28.8% of these applicants have now chosen KTH. For the second consecutive year, KTH is also setting a new record for the number of first-choice applicants to these 5-years programmes. At the same time, Chalmers’ decrease is noticeable, at over three percentage points.

On the downside, I must note that the proportion of women applying to KTH as their first choice has declined. For the first time since 2014, it has fallen below 31%, now standing at 30.7%. This is a matter that warrants reflection at KTH, and the Dean has now tasked the faculty boards of the schools to develop action plans for broadened recruitment and wider participation. The plans are to be completed by the end of the year, and ITM’s Faculty Board are just about to start the work.

Two other trends in our five-year programmes are a decline in applications to the architecture programme and an increase in those to the Industrial Engineering and Management programme. As many as 22% of all applicants to KTH’s Master of Science in Engineering programmes chose Industrial Engineering and Management as their first choice (compared to 18.8% in 2024 and 16.5% in both 2023 and 2022).

Application figures for first and second cycle education (intra.kth.se, Swedish)

There has been much said and written on these issues. What we haven’t quite achieved yet is fully implementing all the research and good ideas. So, part of the action plan will need to address how we actually move from theory to practice. More on this towards the end of the year.

This blog is based on material by Helena Leidebrant, Admission office KTH.

/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School

Gabriel Montgomery avatar
Gabriel Montgomery

Categories:

Director of First and Second Cycle Education, Gabriel Montgomery

At last, we can shut down the Mechatronics programme!

Fredrik Asplund

 , 2025-04-09

In English further down

Äntligen kan vi lägga ned Mekatronikprogrammet!

Eller kanske inte, som före detta programansvarig för Mekatronik är det inte högst på min prioritetslista, men i min nya roll som vice grundutbildningsansvarig har jag påbörjat arbetet med att titta på ITM:s utbildningsportfölj. Och det handlar kanske inte så mycket om vad vi ska lägga ned eller starta upp, som att vi behöver komma fram till vad vi behöver förändra för att ”framtidssäkra” våra utbildningar. Det har hittills främst inneburit att jag pratat med de som bär upp verksamheten ute på institutionerna: program- och masteransvariga, studierektorer och prefekter. Det bekräftar den bild som jag redan har haft – att ITM är ganska bra på att erbjuda samhällsrelevanta utbildningar med KTH-unika, eftertraktade profiler.

KTH har centralt påbörjat ett parallellt arbete med att sätta tydligare övergripande ställningstaganden för hur våra utbildningar ska utvecklas och vi kommer, som skola, ha samlat våra tankar runt detta framåt sommaren. Som jag ser det, så behöver vi jobba mer systematiskt med vår utbildningsportfölj under flera år framåt. Inte bara på programnivå, utan också utifrån vilka (nya) färdigheter som våra studenter behöver ha med sig från varje enskild kurs.

Över lag efterlyser de som jag pratat med också lite tydligare processer från att definiera vad vi ska arbeta med för att genomföra förändringar. Det känns lite tungrott och kanske saknas lite framförhållning. Som program- och masteransvarig är det inte heller så enkelt att veta vilka bollar man ska springa på, eftersom man inte vet exakt vad man ska göra i sin roll. Mitt långsiktiga mål är därför att vi ska sätta strukturer för samarbeten och rollbeskrivningar tydligare på pränt.

Klarar vi det, att ta i de stora dragen runt grundutbildningen och arbeta ihop på ett strukturerat sätt, så tror jag att det finns flera stora frågor vi kan ta tag i tillsammans. Det kommer många, mer eller mindre kloka, verksamhetsplaner, strategier och beslut från KTH centralt, och ibland saknas den där konkreta länken ner till vår verksamhet. Ska vi tolka fram en sådan länk så behöver diskussionen förankras ute på institutionerna bland de som berörs av besluten. Ibland tror jag att man glömmer att en sådan förankring kan vara minst lika viktig som att ta fram vilka möjliga val det finns att välja mellan.

Så, jag tänker att alla de jag pratat med hittills behövs för att skapa en sådan förankring, och förhoppningsvis finns det fler ute på institutionerna som också är intresserade av att tänka längre fram än till nästa kursstart. Jag ska se vad jag kan göra för att skapa möjligheter för detta.

/Fredrik Asplund, Vice grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

At last, we can shut down the Mechatronics programme!

Well, maybe not, as a former programme director for Mechatronics it is not at the top of my priority list, but in my new role as Deputy Director of First and Second Cycle Education I have started to look at ITM’s education portfolio. And it is perhaps not so much about what we should close down or start up, as we need to find out what we need to change to “future-proof” our programs. So far, this has mainly involved speaking with those who carry the day-to-day operations at the departments: programme directors, directors of studies, and heads of department. These conversations have reaffirmed what I already suspected—that ITM is rather good at offering societally relevant programmes with KTH-unique, in-demand profiles.

KTH has also begun a parallel effort at the central level to define clearer overarching principles for how our education should evolve, and by summer, we as a school aim to have consolidated our thoughts on the matter. As I see it, we need to work more systematically with our educational portfolio over the coming years—not only at the programme level, but also in terms of the (new) skills our students should take away from each individual course.

Overall, those I’ve spoken with have also expressed a need for clearer processes—from defining what we should be working on, to actually implementing changes. Things can feel a bit sluggish at times, and perhaps there’s a lack of foresight. For programme directors it’s not always easy to know which initiatives to pursue, especially when the responsibilities of the role aren’t fully clear. My long-term goal is therefore to establish well-defined structures for collaboration and clearly documented role descriptions.

If we succeed in tackling the broader questions surrounding undergraduate education and work together in a structured way, I believe there are many significant issues we can begin to address collectively. There are plenty of (more or less clever) operational plans, strategies, and decisions coming from central KTH, and sometimes the concrete connection to our daily work is missing. If we’re to interpret and implement these decisions meaningfully, the discussion needs to be anchored within the departments—among those directly affected. I believe that such anchoring can, at times, be just as important as laying out the available choices.

So, my sense is that everyone I’ve spoken to so far is essential to creating this kind of anchoring—and hopefully, there are even more people across the departments who are interested in looking further ahead than the next course start. I’ll do what I can to create opportunities for that.

/Fredrik Asplund, Deputy Director of First- and Second Cycle Education

Fredrik Asplund avatar
Fredrik Asplund

Categories:

Director of First and Second Cycle Education, Fredrik Asplund

Strengthen Sweden’s future through STEM education

Gabriel Montgomery

 , 2025-02-26

In English further down.

Stärk Sveriges framtid genom STEM-utbildning

24 februari presenterade regeringen en ny STEM-strategi för Sverige. Den första delen av denna blogg är en sammanfattning gjord med hjälp av några AI-verktyg.

En STEM-strategi för Sverige i korthet

Strategin, som omfattar hela utbildningskedjan från förskola till forskarutbildning, syftar till att öka intresset och kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

Ett av de ambitiösa målen är att minst 15% av svenska elever ska vara högpresterande i matematik enligt PISA-undersökningen år 2033. En central del av strategin är att öka andelen studenter på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan till 25% år 2035. För att stödja dessa insatser har regeringen inrättat en STEM-delegation under ledning av Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen och före detta ordförande i KTH:s universitetsstyrelse. Delegationens uppdrag är att stärka samordningen mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och offentliga aktörer för att fler ska välja och fullfölja STEM-utbildningar.

Här är några punkter regeringen skriver fram i strategin:

  1. Förbättra grundläggande färdigheter

Många studenter kämpar med de grundläggande färdigheter som krävs för att lyckas inom STEM-ämnen. Deras kunskaper i matematik och naturvetenskap behöver stärkas redan från början av deras utbildning. Genom att erbjuda stöd och resurser kan vi hjälpa fler studenter att nå sin fulla potential.

  1. Öka intresset för STEM

För att attrahera fler studenter till STEM-utbildningar måste vi göra dessa ämnen mer tillgängliga och intressanta. Genom att integrera praktiska tillämpningar och tvärvetenskapliga perspektiv i undervisningen kan vi visa hur STEM-ämnena är relevanta för att lösa verkliga problem, såsom klimatförändringar och digitalisering.

  1. Stödja kvinnor inom STEM

Det är viktigt att vi aktivt arbetar för att attrahera och behålla fler kvinnor inom STEM-områdena. Genom att skapa en inkluderande och stödjande miljö kan vi uppmuntra fler kvinnor att välja och fullfölja utbildningar och karriärer inom naturvetenskap och teknik.

  1. Främja forskning och innovation

Forskning av hög kvalitet är avgörande för att stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Vi bör fortsätta att investera i banbrytande forskning och innovation, och uppmuntra våra studenter att delta i forskningsprojekt och samarbeten med näringslivet.

  1. Samverkan med näringslivet

Genom att stärka samarbetet med företag och organisationer kan vi säkerställa att våra utbildningar är relevanta och möter arbetsmarknadens behov. Praktikplatser, gästföreläsningar och gemensamma projekt är några sätt att skapa värdefulla kopplingar mellan akademi och näringsliv.

Så långt den AI-genererade sammanfattningen. Vill du läsa hela strategin själv så finns den att ladda hem här:

En STEM-strategi för Sverige (Regeringen.se)

Hur kan strategin påverka KTH och ITM?

Jag vet inte om punkterna ovan beskriver något nytt eller pekar ut några aktiviteter som jag ser leder till önskade effekter. I dokumentet listas aktiviteter regeringen menar att de redan gjort.

En bärande tanke i strategin är att näringslivets behov av arbetskraft ska vara drivande. Många av satsningarna är också på utbildningsformer som inte leder till universitetsstudier utan just arbete.

Det ska också göras satsningar på att stärka STEM i skolsystemet från förskola till gymnasium. Det som kan ha direkt påverkan på ITM-skolan är att de kompletterande pedagogiska utbildningarna lyfts fram i syfte att få fler lärare i STEM till landets skolor.

Av de som faktiskt har förutsättningar att klara en utbildning på exempelvis KTH är det för få som väljer detta. Därför vill regeringen göra en satsning på att visa upp ”STEM-yrken” på ett positivt sätt. I detta arbete ska ett samarbete utvecklas med industrin med bland annat studiebesök för att visa vad arbetet innebär.

Strategin uppmärksammar också att många tjejer är duktiga på just det som gör att man klarar universitetsstudier men att för få väljer detta spår. Skolverket får därför ett särskilt uppdrag att ta fram sätt att få in fler kvinnor på STEM-spåret.

Ökad genomströmning med färre studieplatser

Avslutningsvis så finns det ett kapitel som handlar om högskolan och det står redan i rubriken att genomströmningen måste förbättras. Strategin skriver även fram att regeringen har höjt ”ersättningsbeloppet” och att det ska göra det möjligt med mer lärarledd tid. Det som inte framgår så tydligt är att den totala ersättningen till högskolorna har minskat. Det som höjts är beloppet per student. Sammantaget gör detta att KTH får mindre pengar totalt och behöver se över utbildningsutbudets omfattning de kommande åren.

En positiv effekt som kan komma ut av detta är att studenterna ska konkurrera om färre studieplatser och det leder till att de som kommer in har högre meritvärden. Goda studieresultat tidigare i livet brukar vara en indikator på att man också klarar högskolan vilket leder till bättre genomströmning.

Så om strategin blir framgångsrik kan vi se fram emot bättre studenter i framtiden som är motiverade och klarar våra utbildningar bra.

/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Strengthening Sweden’s future through STEM education

(Translated with DeepL AI tool)

On February 24, the government presented a new STEM strategy for Sweden. The first part of this blog is a summary made with the help of some AI tools.

A STEM strategy for Sweden in brief

The strategy, which covers the entire education chain from preschool to postgraduate education, aims to increase interest and competence in science, technology, engineering and mathematics (STEM).

One of the ambitious targets is that at least 15% of Swedish students should be high achievers in mathematics according to the PISA survey by 2033. A key part of the strategy is to increase the share of students in science and technology programs in upper secondary schools to 25% by 2035. To support these efforts, the government has set up a STEM delegation under the leadership of Pia Sandvik, CEO of Teknikföretagen and former chair of the KTH University Board. The delegation’s mission is to strengthen the coordination between educational institutions, business and public actors to ensure that more people choose and complete STEM programs.

Here are some points the government outlines in the strategy:

1. Improving basic skills

Many students struggle with the basic skills needed to succeed in STEM subjects. Their math and science skills need to be strengthened from the very beginning of their education. By offering support and resources, we can help more students reach their full potential.

2. Increasing interest in STEM

To attract more students to STEM education, we need to make these subjects more accessible and interesting. By integrating practical applications and interdisciplinary perspectives into teaching, we can show how STEM subjects are relevant to solving real-world problems, such as climate change and digitalization.

3. Supporting women in STEM

It is important that we actively work to attract and retain more women in STEM fields. By creating an inclusive and supportive environment, we can encourage more women to choose and pursue education and careers in science and technology.

4. Promoting research and innovation

High-quality research is crucial to strengthen Sweden’s position as a leading knowledge nation. We should continue to invest in cutting-edge research and innovation, and encourage our students to participate in research projects and collaborations with industry.

5. Collaboration with the business community

By strengthening cooperation with businesses and organizations, we can ensure that our courses are relevant and meet the needs of the labour market. Internships, guest lectures and joint projects are some ways to create valuable links between academia and industry.

So far the AI-generated summary. If you want to read the full strategy yourself, you can download it here:

A STEM strategy for Sweden (Swe, Regeringen.se)

How can the strategy affect KTH and ITM?

I do not know if the points above describe anything new or point out any activities that I see leading to the desired effects. The document lists activities the government says they have already done.

A fundamental idea in the strategy is that the business community’s need for labor should be the driving force. Many of the investments are also in forms of education that do not lead to university studies but to work.

Efforts will also be made to strengthen STEM in the school system from preschool to upper secondary school. What may have a direct impact on the ITM school is that the supplementary pedagogical training is highlighted with the aim of getting more teachers in STEM to the country’s schools.

Of those who actually have the prerequisites to complete an education at, for example, KTH, too few choose this. The government therefore wants to make an effort to showcase “STEM professions” in a positive way. In this work, cooperation will be developed with industry, including study visits to show what the work involves.

The strategy also notes that many girls are good at the very things that make it possible to study at university, but that too few choose this path. The National Agency for Education is therefore given a special assignment to develop ways to get more women into the STEM track.

Increasing throughput with fewer places

Finally, there is a chapter on higher education, and the title already states that throughput must be improved. The strategy also states that the government has increased the “compensation amount” and that this will enable more teacher-led time. What is not so clear is that the total compensation to higher education institutions has decreased. What has been increased is the amount per student. All in all, this means that KTH receives less money in total and needs to review the scope of the educational offering in the coming years.

One positive effect that may come out of this is that students will compete for fewer study places and this will lead to those who are admitted having higher merit values. Good academic performance earlier in life is usually an indicator of success in higher education, which leads to better completion rates.

So if the strategy is successful, we can look forward to better students in the future who are motivated and do well in our programs.

/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School

Gabriel Montgomery avatar
Gabriel Montgomery

Categories:

Director of First and Second Cycle Education, Gabriel Montgomery