In English further down.

Framtidens AI-undervisning

I samma sal sitter studenten som aldrig har provat att använda AI och studenten som ser AI som det naturliga första steget så fort man undrar något eller har ett problem som behöver lösas, oavsett problemets natur.

De kan ha helt olika inställning till den nya AI-tekniken. Den ena är mycket skeptisk och vill helst inte ha något med den att göra, medan den andra ser AI som en fantastisk utvecklingsmöjlighet inom alla tänkbara områden.

Inom KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning) har vi ett AI-projekt inom Framtidens utbildning. Målsättningen har varit att öka AI-kompetensen hos KPU-studenterna genom återkommande AI-inslag under utbildningen. Redan under den första introduktionsaktiviteten slogs jag av hur stora skillnaderna var i studenternas förkunskaper och inställning till AI. En kort undersökning visade att hela spannet fanns representerat, från ingen erfarenhet alls till mycket stor erfarenhet.

Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det sker inom KTH:s KPU med inriktning mot teknik, där majoriteten av studenterna är ingenjörer som tidigare har studerat på KTH, även om många av dem gjorde det innan AI slog igenom på bred front. Det fick mig också att fundera över frågan i ett större perspektiv.

På Lärarutbildningskonventets möte i förra veckan diskuterades det nationella antagningsläget inför HT26, där ämneslärarutbildningen inom STEM-ämnen är ett av de områden som väcker oro. De som väljer att läsa till ämneslärare vill i hög grad bli lärare i svenska, historia och samhällskunskap. Om man ser till landet som helhet är alltså intresset för teknik bland blivande lärare lågt, och även inom vår relativt homogena studentgrupp på KPU är skillnaderna stora. Lägg därtill den hastighet med vilken AI-utvecklingen går framåt.

Om skillnaderna redan i dag är så stora bland blivande lärare, vad betyder det för skolans förmåga att på sikt ge alla elever likvärdiga kunskaper inom AI?

/Sandra Tibbelin, Vice grundutbildningsansvarig på ITM

In English further down.

Våren ger rekordstort intresse för lärarutbildningar

Våren är äntligen här, det är dags för en nystart i naturen. Det är sol och värme, fågelsång, pollenallergi, aprilväder och det säkraste vårtecknet av dem alla – ansökningsstatistik! I år kan jag med glädje konstatera att det ser riktigt bra ut för lärarutbildningarna. Till Civilingenjör och lärare är det totalt 30% fler sökande jämfört med 2025 och även antalet förstahandssökande har ökat med 15%.

För den Kompletterande pedagogiska utbildning som fram till nu har haft antagning på sommaren har antalet förstahandssökande ökat med hela 59% till hösten 2026 jämfört med sommaren 2025. Det är mycket glädjande att studenterna fortfarande är intresserade av utbildningen när den startar på hösten. Höststarten har införts för att underlätta för samläsning mellan våra två KPU program. Samtidigt har vi strukturerat om utbildningen för att skapa en bättre studiesituation för studenterna med färre kurser som går parallellt. Förhoppningsvis ska detta leda till ökad genomströmning.

Jag tycker alltid att det är lite extra roligt att välkomna dessa studenter till utbildningen eftersom de gör samma resa som jag själv har gjort. Många av studenterna som söker sig till KTH när det är dags att byta bana i arbetslivet genom att gå KPU har tidigare läst en ingenjörsutbildning på KTH. Några av dem helt nyligen, men många har läst sin ingenjörsutbildning för många år sedan. Att så många ändå väljer att återvända till KTH när de står inför en nystart i karriären ser jag som ett mycket gott betyg.

/Sandra Tibbelin, Vice grundutbildningsansvarig på ITM

Growing interest in teacher training programmes

Spring is finally here – a time for fresh starts in nature. Sunshine and warmer days, birdsong, pollen allergies, unpredictable April weather, and the most reliable sign of spring of them all: application statistics! This year, I’m delighted to say that things are looking very promising for our teacher training programmes. Applications to the Master of Science in Engineering and Teaching programme are up by a total of 30% compared with 2025, and the number of first-choice applicants has increased by 15%.

For the Complementary Pedagogical Education (KPU), which until now has had its main intake in the summer, the number of first-choice applicants has risen by an impressive 59% for autumn 2026 compared with summer 2025. It’s incredibly encouraging to see that students remain keen to apply when the programme starts in the autumn. The autumn start has been introduced to make it easier to run joint courses across our two KPU programmes. At the same time, we have restructured the programme to create a better study environment for students, with fewer courses running in parallel. Hopefully, this will lead to improved completion rates.

I always find it especially rewarding to welcome these students, as they are making the same journey that I once did myself. Many of those who apply to KTH to change direction in their working lives by undertaking a KPU have previously studied engineering at KTH. Some have done so quite recently, while others completed their engineering degrees many years ago. The fact that so many still choose to return to KTH when embarking on a new phase in their careers is, in my view, a very strong endorsement indeed.

/Sandra Tibbelin, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM

In English further down.

När tekniken sviktar ser vi dess värde

I förra veckan fick jag uppleva lite av en perfekt storm, i dubbel bemärkelse! Snökaoset utanför med inställda tåg, försenade bussar och bristfällig snöröjning. Och så en ny dator som krävde ett lösenordsbyte som i sin tur ledde till en (mycket stressig) arbetsdag utan internet, mejl eller möjlighet att logga in på KTH. Det är inte förrän tekniken fallerar som man uppskattar att den vanligtvis fungerar. Som med det mesta så tar man den för givet.  

Nu är tekniken igång igen och jag kan presentera mig. Jag heter Sandra Tibbelin och är nytillträdd vice Grundutbildningsansvarig med ansvar för lärarutbildningarna. Det är mycket som händer omkring lärarutbildningarna i Sverige just nu. I december kom regeringens beslut om en reformering av lärarutbildningen med skärpta antagningskrav och förändringar av innehållet. Men även beslut om att försöksverksamheten med kompletterande pedagogisk utbildning förlängs fram till januari 2032. Parallellt med detta pågår diskussioner med Stockholms Universitet om hur samarbetet kring våra lärarutbildningar ska utvecklas i framtiden. Detta arbete fortsätter under våren, och då känns det bra att ha regeringsbesluten på plats så vi vet vad vi har att förhålla oss till. 

Det är förändringar på gång på flera olika fronter samtidigt. Det är alltså ingen som vet exakt hur lärarutbildningarna kommer att se ut om några år. Men vi vet att de är viktiga. På KTH utbildar vi framtidens tekniklärare. Och de behövs ute i skolorna. De behövs för att lära morgondagens ungdomar om all den teknik som omger oss i vardagen. Den som vi tar för givet och inte tänker på att den finns. Som vi inte uppskattar förrän den slutar att fungera.  

/Sandra Tibbelin, Vice grundutbildningsansvarig på ITM

When technology falters, we see its true value

Last week I experienced something of a perfect storm – in more ways than one. Outside, the snow chaos brought cancelled trains, delayed buses and less than ideal snow clearance. And then my new computer demanded a password change which, in turn, led to a very stressful working day without internet, email or any way of logging in to KTH. It’s only when technology fails that you truly appreciate how smoothly it normally works. Like so many things, we tend to take it for granted.  

Now that everything is up and running again, I can finally introduce myself. My name is Sandra Tibbelin, and I am the newly appointed Deputy Director of First and Second Cycle Education, with responsibility for teacher education programmes. A great deal is happening around teacher education in Sweden at the moment. In December, the government announced its decision to reform teacher education, including stricter admission requirements and changes to programme content. They also decided to extend the pilot scheme for the supplementary teacher education programme until January 2032.  

In parallel, discussions are underway with Stockholm University about how our collaboration on the teacher education programmes should evolve in the future. This work will continue throughout the spring, and it feels reassuring to have the government decisions in place so we know what we must relate to going forward.  

Changes are happening on several fronts at the same time. No one, therefore, knows exactly what teacher education will look like a few years from now. But we do know that it matters. At KTH, we educate the technology teachers of the future. And they are needed in our schools. They are needed to teach tomorrow’s young people about all the technology that surrounds us in our everyday lives – the technology we take for granted and hardly notice until it stops working. 

/Sandra Tibbelin, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM