Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Visa version

Version skapad av Ulrika Gunnarsson Östling 2014-12-22 12:20

Visa < föregående
Jämför < föregående

Att koppla trygghet till hållbarhet

Trygghet genom kvartersvärdar. Bild av Chris Knox.

I Hållbara Ålidhem satsas först och främst på energieffektiviseringar, men man är också mån om att boende ska känna sig trygga och trivas. Tillsammans ska detta leda till att Ålidhem blir en hållbar stadsdel. När en samlingslokal försvann i och med den stora branden i Ålidhem 2008 var det därför självklart att ersätta den med vad som skulle bli Vinterträdgården. Lokalen, som ska signalera hållbarhet, får sin elektricitet från solceller på det intilliggande hyreshuset och har sedum på taket. Här inne är det alltid ljust och växter frodas. En display visar hur mycket varmvatten och energi som förbrukas i realtid. Men det går lika bra att använda lokalen för att titta på fotbolls-TV med vännerna, som att ordna ”Technical Visits” som presenterar områdets miljösatsningar. Grundidén var att skapa en mötesplats, men också något speciellt och eget, så att de som bor där ska kunna känna sig stolta – det ska vara fint att åka hem från jobb eller skola och man ska vilja ta med vänner till sitt bostadsområde. Men det ska inte vara speciellt på vilket sätt som helst, utan det måste vara miljömässigt hållbart. Det handlar alltså om att fläta samman behovet av sociala mötesplatser med ett ekologiskt hänsynstagande. Kvartersvärdarnas kontinuerliga närvaro i området, och omsorg om de boende, är också en viktig trygghetsfaktor, men kvartersvärdarna är också länken mellan projektet Hållbara Ålidhem och de boende. Kvartersvärdarnas roll är därför inte bara att hjälpa de boende med stort och smått, utan även att förklara för de boende varför hållbarhetssatsningen görs och att komma med tillrättavisande när till exempel sopor läggs på fel ställen. Även i Järva och Rosengård fyller kvartersvärdar, eller bovärdar, en liknande funktion.