Främja cykelkultur

Att främja cyklande är en vanligt förekommande insats inom hållbar stadsutveckling. Ofta handlar detta om att anlägga nya cykelbanor, förbättra befintliga cykelstråk och se till att cykelinfrastrukturen med underlag, skyltning, säkerhet och belysning fungerar väl året om. På senare år har även så kallad ”supercykelvägar” anlagts i till exempel Köpenhamn, flerfiliga cykelvägar som underlättar för höghastighetspendlare såväl som långsammare cyklister. Utöver goda tekniska cykelförutsättningar är det dock viktigt att uppmuntra till en bredare cykelkultur. Detta har under många år gjorts genom att kommunen tillhandahåller cykelkartor, delar ut cykelhjälmar, reflexvästar med mera. Cykelvana är dock ingen självklarhet idag, vare sig för vuxna eller barn. Inom Hållbara Järva-projektet har man därför arbetat med ett brett främjande av cykelkultur till exempel genom att arrangera cykelskolor för vuxna, cykelkörkort för barn, cykelmekarkurser och tillhandahållande av lånecyklar i området. Insatserna i Hållbara Järva handlar på så vis om socialt lärande och att därigenom uppmuntra och förenkla för cykling.

Även i Rosengård i Malmö har en stor insats handlat om cykling – upprustningen av Rosengårdsstråket. Det är dock inte bara en cykelväg mellan centrala Malmö och Rosengård, utan nu också flera platser att stanna till på – till exempel Yallatrappan, Örtagårdstorget och en plats som kallas Rosens röda matta. Ett av syftena med stråket var att stärka kopplingen mellan Rosengård och resten av Malmö och underlätta kommunikationer både till och från Rosengård, ett annat att förändra den negativa bilden av Rosengård genom att tillföra nya platser och aktiviteter. Så, även om det naturligtvis också handlade om att underlätta cyklingen i hela Malmö så var det framför allt ett socialt projekt och staden organiserades processen med mycket medborgarmedverkan, i syfte att skapa känslor av hemhörighet och tillhörighet till stråket och dess platser.

I Malmö, Göteborg och Uppsala har dessutom de senaste åren så kallade cykelkök öppnats. Detta är öppna gör-det-själv-verkstäder med fasta öppettider dit vem som helst kan komma med sin cykel och få hjälp att lära sig reparera eller serva den utan kostnad. Här kan man låna alla nödvändiga verktyg, få och ge hjälp. Det finns reparationskunniga på plats men tanken är att användarna också hjälper varandra och på så vis utvecklas ett kollektivt lärande och gör-det-tillsammans-kultur. Cykelkök fungerar också ofta som återvinningscentral för övergivna cyklar eller cykeldelar. Hyresvärdar, Polisen och andra kan lämna in gamla cyklar som behövande sedan kan använda eller reparera.

Cykelköken är icke-vinstdrivande verksamheter som i Sverige drivs med stöd från kommunen eller studieförbund. I cykelköken finns både miljömässiga och sociala ambitioner såväl som viljan att verka för andra former av socioekonomiska relationer. Cykelköket i Malmö öppnade 2011 och har fått ekonomiskt stöd från Malmös miljöförvaltning för att driva verksamheten. De har också ambulerande cykelreparationsverkstäder i bland annat Rosengård med stöd av Malmös kommunala bostadsbolag. Idén kom från Los Angeles Bicycle Kitchen som inspirerat till flera andra cykelkök världen över. Göteborgs cykelkök slog upp portarna 2013, Solna startade 2014 och nu planeras även cykelkök i Jönköping och Stockholm. Cykelköken är välbesökta och fungerar som en mötesplats för människor i olika åldrar, från olika stadsdelar och med olika nivåer av cykelmekarkunskap.

Andra sätt för kommuner och bostadsbolag att uppmuntra cykling är att tillhandahålla jobbcyklar som kan användas för besök och möten, anlita cykeltransportfirmor som numera inte bara levererar mindre paket utan även med hjälp av lådcyklar flyttar mindre bohag.