Språkets roll i kvalitetsarbetet

Konferens och UKÄ-rapport

UKÄ, UHR och Språkrådet genomförde 23 mars 2026 en konferens med titeln Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete. Samma dag publicerade UKÄ en rapport Språkets roll i högskolornas kvalitetsarbete (engelska). På konferensen lyftes målkonflikter mellan språklagen och internationaliseringssträvanden och till exempel följande dilemman togs upp:

Hur kan internationella studenter vara studentrepresentanter när möten hålls på svenska? Vilka förväntningar ställs på anställda som inte talar svenska att lära sig svenska för att kunna delta i det interna arbetet? Vilka dokument bör översättas till engelska? Hur kan undervisning bedrivas på svenska om svensk terminologi saknas?

Diskussion på Storträffen 19 maj 2026

Vid Storträffen 19 maj 2026 höll Språkkommittén i en diskussion på detta tema, utgående från konferensen och KTH:s nya språkpolicy. En central fråga var målkonflikter mellan internationalisering och det ansvar svenska universitet har enligt språklagen att utveckla och använda svenska som huvudspråk i offentlig verksamhet. Språklagen betonar att statliga myndigheter, däribland universitet, har ansvar för att utveckla svensk terminologi och göra den tillgänglig, samtidigt som högskolelagen ställer krav på internationalisering och global konkurrenskraft. Engelska kan ofta fungera som ett inkluderande språk inom akademin, särskilt för internationella studenter och forskare. Samtidigt riskerar detta att försvaga svenskans ställning inom högre utbildning och skapa ett avstånd till det svenska samhället.

Deltagarna betonade att svenska är viktigt för att kunna nå ut till samhället, samt för att bevara kreativitet och nyanser i tänkandet. Många uttrycker sig bättre på sitt modersmål, och viktiga idéer kan gå förlorade om all undervisning och kommunikation sker på engelska. Deltagare kommenterade även att språk och kultur som nära sammanlänkade – utan svenska språket i akademin riskerar även delar av svensk kulturen att gå förlorad inom universitetsvärlden.

Samtalet berörde även praktiska frågor kopplade till KTH:s nya språkpolicy. Flera deltagare upplevde att det idag finns för få lärare som kan undervisa på svenska och att vissa tjänster därför tydligare behöver kräva svensk språkkompetens. Det diskuterades också vem som ansvarade för utvecklingen av svensk akademisk terminologi, där svaret var att universiteten gemensamt behöver utveckla och uppdatera terminologilistor inom sina ämnesområden. KTH är speciellt involverad i terminologi för data- och maskininlärningsområdet.

En annan viktig fråga gällde inkludering och demokratiskt deltagande. Internationella studenter riskerar att exkluderas från studentrepresentation och interna råd när möten hålls på avancerad svenska. Samtidigt kan även svensktalande personer uppleva språket inom akademin som svårtillgängligt. Därför lyftes förslag om att använda enklare svenska vid möten samt att översätta dokument både till engelska och “lätt svenska”. Det betonades dock att kvaliteten på engelska översättningar måste förbättras, eftersom maskinöversättningar idag ofta innehåller fel och inte är förenliga med KTH:s ambition att vara ett internationellt universitet.

Språkkommittén jobbar nu vidare med KTH:s nya riktlinjer för språk och språkanvändning som vi hoppas ska kunna beslutas i slutet av 2026.