KTH Logo

Cash and “carry” (out new examination methods)

The winning team, Ludvig Fraenkel and Erik Dahlkvist.

In English further down.

Kära kollegor,
Vi har precis avslutat merparten av löneförhandlingarna på KTH. Vi har bett varje chef att notera att alla blivit erbjudna ett lönesamtal. Om du av någon anledning inte har blivit erbjuden ett sådant, vänligen kontakta HR eller mig. Förberedelserna inför årets samtal är ett bra tillfälle att reflektera över sin egen insats under det gångna året, men vid det här laget har ni alla diskuterat era prestationer med er chef. Denna vecka kommer jag att träffa HR för att se över resultaten från cheferna. KTH har som mål att betala ut de nya lönerna den 23 december.

Rektor bad oss förra året att göra en kort Reformagenda som skulle fokusera på varje skolas behov under det kommande året. Detta skilde sig från den längre utvecklingsplan som vi har gjort tidigare. Som ni redan vet var vi på ITM nödgade att fokusera på att få en balanserad ekonomi under 2024. Här har Christina Carlsson och Mats Magnusson gjort ett mycket bra jobb tillsammans med våra verksamhetscontrollers och chefer på respektive institution för att både fokusera på att öka intäkterna, men också minska kostnaderna. Forskarna har jobbat hårt på att få in nya anslag och resultatet har varit mycket bra på alla avdelningar, men framförallt Materialvetenskap och Energiteknik har varit framgångsrika med att erhålla nya anslag. Alla institutioner har också jobbat för att öka utbildningsintäkterna. Till exempel har institutionen för Lärande varit framgångsrik med att öka antalet studenter som läser så kallade livslångt-lärandekurser. Vi har också sänkt kostnaderna för kontor och laboratorier samt minskat konsultanvändningen.

För 2025 planerar vi att fortsätta arbetet med att få kontroll över ekonomin för att nå en balanserad ekonomi för de flesta institutioner 2025, och där alla är med på tåget 2026. Vi behöver dock även arbeta med planer för ITM:s framtida utbildningar. Under 2024 har vi under ledning av Frauke Urban inlett ett arbete med att samla in information om alla våra utbildningar för att få en övergripande förståelse för antalet kurser, typ av kurser etc. Nu är det dags att arbeta fram en plan för hur vår utbildning kan uppdateras för att möta framtida utmaningar i samhället. Detta kommer att röra alla er som är involverade i undervisningen.

På tal om undervisning måste jag dela med mig av ett intressant experiment som jag och mina kollegor Yu-Chiao Lu och Jesse White nyligen testade i en klass bestående av studenter från 3:e året på Material Design-programmet och de internationella studenterna i 1:a året på masterprogrammet på Materialvetenskap. En så kallad “flipped-location-examination” genomfördes på Kanthals produktionsanläggning i Hallstahammar (industriell värmeteknik). Studenterna hade fått i uppgift att föreslå framtida idéer för att förverkliga elektrifiering i olika metallproduktionsprocesser för att förbättra både hållbarhet och möjliggöra en mer cirkulär ekonomi. De gjorde posters och pitchade sina idéer i 3-5 minuter för tjugo Kanthal R&D-experter och fyra KTH-lärare, som roterade runt i rummet för att ställa frågor. Alla posters bedömdes och en vinnare utsågs (se foto). Studenterna, lärarna och Kanthals personal var alla nöjda med konceptet, så vi kommer säkert att använda det igen!

Se mer i ett LinkedIn-inlägg (eng)

/Pär Jönsson, skolchef för ITM-skolan

Cash and “carry” (out new examination methods)

Dear colleagues,

We have just finished the majority of the salary negotiations at KTH. We have asked each manager to note if a person have been offered a salary negotiation talk. If you for some reason have not been offered one, please contact HR or me. The preparation of this yearly talk is a good time to make a self-reflection on your performance during the last year. By now, all of you have discussed the performance with your manager. Thus, this week I will meet with HR to look at the results from the Division Heads and Department Heads. KTH aims at finish the process so that the new salaries are paid on December 23.

The President asked us last year to make a short Development Plan (reformagenda) that should focus on each School’s need the coming year. This was different from the longer yearly Development Plan that we had made in the past. As you are aware of, we found it necessary to focus on obtaining a balanced economy during 2024. Here, Christina Carlsson and Mats Magnusson have done a very good job together with the operations controllers (VHC) and managers at each department to both focus on increasing incomes but also decreasing costs. Researchers at departments have been working hard to hand in proposals. The result has been very good since all departments, but especially the materials department and the energy department, have been successful in obtaining new grants. All departments have also worked hard to increase educational incomes. For example, the Department of Learning have been successful in increasing the number of students taking so-called “life-long-learning” courses. We have also decreased costs by lowering the costs for offices and laboratories as well as by decreasing the use of consultant.

For 2025 we plan to continue the work on getting a control of the economy to reach a balanced economy for most departments in 2025, but for sure in 2026. However, we also need to work on plans for the future educations to be offered by ITM. During 2024 we have initiated a work on gathering information on the education we offer under the lead of Frauke Urban, so that we get an overall understanding regarding the number of courses, type of courses, etc. we offer. Now it is time to work on a plan for how our education can be updated to meet future challenges in society. This will involve all of you involved in teaching.

Talking about teaching, I need to share an interesting experiment me and my colleagues Yu-Chiao Lu and Jesse White just tested in a mixed class consisting of students from the 3rd year Material Design programme and the international students in the 1st year master programme at the department of Materials Science and Engineering. A so-called “flipped–location” examination was carried out at the production site of Kanthal in Hallstahammar (industrial heating technology). The students had been given the task to suggest future ideas of realizing electrification in various metal production processes in order to improve both sustainability and to enable a more circular economy.  They made posters and pitched their ideas for 3-5 minutes for 20 Kanthal R&D experts and four KTH teachers, that rotated around the room to ask questions. All posters were graded and a winner was selected (see photo). The students, teachers and the Kanthal personnel were all pleased with this concept of examining the learning goal, so we will for sure use it again!

See more about this event on LinkedIn

/Pär Jönsson, Head of the ITM School

“It is difficult but important to talk about colleagues’ stories”

In English further down.

”Det är svårt men viktigt att prata om kollegors berättelser

Den 12-13/1 hade ITM-skolan sitt årliga ledarinternat. I stort sett samtliga ITM-chefer deltog. En stor del av tiden, en halv dag, ägnades åt JML-frågor och åt en stor undersökning om genusbaserad utsatthet. Åsa-Karin Engstrand, lektor på INDEK och en av medarbetarna på KTH Equality Office, presenterade studien och ledde två workshops.

Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor

På den första workshopen diskuterade vi i mindre grupper vilka erfarenheter vi har haft, och har, av genusbaserad utsatthet. Allt från diskriminering till direkta trakasserier. Det är inte helt enkelt att prata om dessa saker, att höra och diskutera kollegors berättelser och erfarenheter – men det är viktigt.

Övningen var en slags kick-off för årets aktiviteter inom JML-området. Vi gör två utbildningssatsningar under våren, två kurser i förändringsledning för ITM:s chefer. Den ena kursen ges för ITM:s prefekter, och den andra för 14 av ITM:s enhetschefer, från samtliga institutioner och från verksamhetsstödet. De kommer att få lära sig hur man leder förändring med fokus på kultur, normer och bemötande. ITM:s chefer kommer att kännetecknas av mod, förmåga att leda förändring, ställningstagande och respekt för sina medarbetare.

I diskussionerna på workshoparna får man aha-upplevelser, insikter, tankar om att även det egna beteendet behöver utvecklas och förändras. I diskussioner med kollegor får man hjälp att hantera frågorna tillsammans.

Med detta sagt så ser jag mycket fram emot denna vår. 

/Martin Edin Grimheden, JMLA på ITM-skolan

 

“It is difficult but important to talk about colleagues’ stories”

ITM school’s annual off-site leadership conference took place January 12-13. Almost all ITM managers participated. A large part of the time, half a day, was devoted to JML issues and to a large survey on gender-based vulnerability. Åsa-Karin Engstrand, lecturer at Indek and one of the employees at the KTH Equality Office, presented the study and led two workshops.

Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor (Swe)

At the first workshop, we shared and discussed in small groups what experiences we have had, and have, of gender-based vulnerability. Everything from discrimination to outright harassmentss. It is not easy to talk about these things, to hear and discuss the stories and experiences of colleagues – but it is important. The exercise was a kind of kick-off for this year’s activities in the JML area. We are doing two training initiatives in the spring, two courses in change management for ITM’s managers. One course is given for the department heads, and the other for 14 of ITM’s unit managers, from all departments as well as the university administration (before: support services). They will learn how to lead change with a focus on culture, norms and equal treatment. ITM’s managers will be characterized by courage, ability to lead change and respect for their employees.

During the workshops, insights strike you, like the one that my own behavior patterns need to develop and change. In discussions with colleagues, you get help to handle the issues together. Having said that, I am very much looking forward to this spring.

/Martin Edin Grimheden, JMLA at the ITM School

In times of conflict – remember our core values

In English further down.

Så här i konflikttider – kom ihåg våra kärnvärden

Kära kollegor,

På KTH har vi kollegor från hela världen. Inte minst från Ryssland och Ukraina.

Våra kärnvärden vilar på en grund av demokrati, människors lika värde, mänskliga rättigheter och frihet samt fri och öppen diskussion. Och det vi gör utgår på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till förbättrade levnadsvillkor och en samhällsutveckling som uppfyller krav på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Som teknisk högskola har KTH ett särskilt ansvar för att utveckla och dela kunskap som krävs för att främja en sådan hållbar utveckling.

I min roll som en del av vårt universitet vet jag att jag kan bidra till denna långsiktiga utveckling, mot en hållbar framtid. Men jag har svårt att se hur jag kan bidra här och nu i dagsläget. Jag känner att vi tillsammans behöver stödja dem bland oss ​​som behöver stöd. Det är omöjligt att helt och fullt sätta sig in i situationen som ukrainska kollegor upplever, att vara i Sverige långt ifrån familj, släkt och vänner i Ukraina.

Vi måste respektera varandra, oavsett var vi kommer ifrån. Vi har medarbetare på ITM-skolan från Ryssland, Belarus, Ukraina såväl som från andra delar av världen. Bara en liten påminnelse: varje individ förtjänar respekt även i denna situation.

/ Martin Edin Grimheden,  Jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsansvarig på ITM-skolan och prefekt på Institutionen för maskinkonstruktion.

In times of conflict – remember our core values

Dear colleagues,

Here at KTH, we have colleagues from all parts of the world. Not the least from Russia and from Ukraine.

Our core values at KTH are based on democracy, the equal value of human beings, human rights and freedom and free and open discussion. Our activities are based on the conviction that education and research can, and should, contribute to improved living conditions and to the development of society which fulfills requirements regarding ecological, social and economic sustainability. As a university of technology, KTH has a particular responsibility for developing and sharing knowledge that is required in order to promote such sustainable development.

In my role as a member of our university, I know that I can contribute to this long-term development, towards a sustainable future. But I find it difficult to see how I can contribute here and now in the current situation.  I do feel that we, as a community, need to support those among us that needs support. It is impossible to put ourselves in the situation of Ukrainian colleagues, being in Sweden and having family, relatives and friends back in Ukraine.

We need to respect each other, regardless of where we are from. We have members at ITM from Russia, Belarus, Ukraine as well as from other parts of the world. Just a reminder: every individual deserves respect even in this situation.

/Martin Edin Grimheden,  Gender equality, diversity and equal treatment manager at the ITM School and Head of the Department of Machine Design

Is the idea feasible? Ask the workshop!

In English further down.

Håller idén? Fråga verkstan!

Verkstan på Maskinteknik är innovationens hjärta och stöttar både forskning och utbildning. Här har det under åren jobbat personer som tjänar som en brygga mellan teori och praktik.

Under min egen studietid så hade jag en väldig respekt för de som då ansvarade för MMKs verkstad. Dessa personer skapade en verklighetsförankring till de studentprojekt vi jobbade med. De är det sista steget i en lång produktutvecklingskedja, den slutliga verifieringen på att idén håller. En av mina första intryck av verkstaden var när jag lämnade in ritningar till en slags växel som jag hade konstruerat i ett projekt. Den som då ansvarade för verkstan tog emot ritningen och sa ”hur tänkte du att vi skulle tillverka det här då? Borra fyrkantiga hål?”.

Förra veckan tackade vi av Tomas Ö som ansvarat för Maskintekniks verkstad de senaste tio åren men som nu går i pension efter totalt 48 år på KTH. Tomas har byggt riggar till forskningsexperiment och prototyper till studentprojekt.

Tomas pratar idag om att ersätta labbar med simuleringar, vi jobbar mer och mer med studier av fenomen och mindre av verifiering och validering. Det är inte alltid det är så viktigt längre att ta det sista steget från ritning till produkt, från idé och koncept till fysisk modell.

När Tomas nu går i pension tänker jag att det kanske är detta sista steg som är kärnan i att vara en teknisk högskola. Om vi inte klarar av att ta det sista steget i en produktutveckling, att verifiera en produkt, att ta fram en fysisk prototyp, att realisera en idé, då tycker jag inte att vi är värda att kalla oss en teknisk högskola. Kanske en teoretisk högskola. Skillnaden mellan dessa kan ligga i begreppet ingenjörskonst (tänk Vetenskap och Konst). Idag tänker också idag på den lärargärning som Tomas och hans företrädare har haft på KTH under dessa år – och alla andra studenter som liksom jag försökt borra fyrkantiga hål.

/Martin Edin Grimheden, prefekt vid Institutionen för maskinkonstruktion

Is the idea feasible? Ask the workshop!

The workshop at Machine Design is the heart of innovation and supports both research and education. Over the years, people who have worked here serve as a bridge between theory and practice. During my own time as a student, I had a lot of respect for those who were responsible for the workshop at Machine Design at the time. They made the student projects we worked on more real. These people serve as the last step in a long product development chain, the final verification that the idea holds. One of my first impressions of the workshop was when I submitted drawings for some kind of gear that I had designed in a project. The person who was responsible for the workshop received the drawing and said: “So, how do you expect us to do this? Drill square holes? ”.

Last week we celebrated Tomas Östberg’s last day at work. He’s been responsible for Machine Design’s workshop for the past ten years and is now retiring after a total of 48 years at KTH. Tomas has built rigs for research experiments and prototypes for student projects.

Nowadays Tomas talks about replacing labs with simulations, we work more and more with studies of phenomena and less of verification and validation. It is not always as important to take the leap from drawing to a product, from idea and concept to a physical model.

When Tomas now retires, I think that perhaps this is the last step that is the core of being a technical university. If we are not able to take the last step in a product development chain, to verify a product, to develop a physical prototype, to realize an idea, then I’m, not sure we are worth calling ourselves a technical university. Maybe a theoretical university. The difference between these may lie in the concept of engineering (think Science and Art). And today I also think of the teaching efforts done by Tomas and his colleagues have done at KTH during these years – and all the other students who like me tried to drill square holes.

/Martin Edin Grimheden, Head of the Department of Machine Design

KPIs for higher societal impact

In English further down.

Nyckeltal för samhällsnytta

Vi närmar oss slutet av året och det är dags att ägna sig åt lite självreflektion. Vad uppnådde vi under 2020? Vad lärde vi oss av de nya utmaningarna? Vilken samhällsnytta eller fotavtryck levererade vi? Vad ska vi förbättra till nästa år? Hatef Madani, Impactansvarig för ITM, sätter på sig sina impact-glasögon och reflekterar över ett speciellt år.

När det gäller samhällsnytta från vårt professionella arbete är utmaningen alltid att definiera korrekta nyckeltal (KPIs eller Key Performance Indicators). Vad kännetecknar en forskargrupp som har stor påverkan inom sitt ämnesområde? Hur kan vi mäta vår forskargrupps resultat på ett standardiserat sätt (om det finns något)?

Hur kan vi utforma strategier för att främja outreach och förbättra vår påverkan bortom våra begränsade forskargrupper? Det är svåra frågor att besvara och jag tror inte att det finns några enkla svar om rätt och fel. Flera institut har satsat mycket på att utveckla standardiserade metoder för att jämföra universitetens akademiska resultat och rangordna universitet från hela världen baserat på dessa metoder. THE (Times Higher Education), QS (Quacquarelli Symonds), ARWU (Shanghai) är förmodligen de mest kända exemplen på de så kallade universella akademiska rankningssystemen. De har satt upp flera nyckeltal för att mäta universitetens resultat globalt. Bland dessa nyckeltal spelar anseende (bland akademiska institutioner och arbetsgivare) och vetenskaplig publicering centrala roller.

Strax före sommaren fick jag i uppdrag att undersöka hur vi som ITM-forskare kan bidra till en högre ranking för KTH i de universella rankningssystemen. Det var intressant att på djupet gå igenom nyckeltal på ITM och se hur varje institution presterar. För oss alla finns det mycket att lära av den här lilla övningen och min ambition är att vi tillsammans granskar resultaten och lär oss mer om våra styrkor och svagheter. Det kan leda till smarta strategier för att utvecklas. Till exempel:

  • Hur mycket vikt lägger vi på kvantitet snarare än kvalitet vid vetenskaplig publicering? Varifrån kom detta beslut?
  • Är vi välinformerade om de bästa vetenskapliga tidskrifterna inom vårt ämnesområde? Vet vi hur vi kan öka vår forskningsimpact genom att publicera på rätt plats vid rätt tidpunkt?
  • Vilka är de viktigaste nyckeltalen som passar vår forskningsstil? Hur väl kommuniceras dessa nyckeltal mellan fakulteterna och ledningen?

Listan kan göras lång. Att hitta svar på denna ofullständiga frågelista kan sprida ljus i denna mörka tid på året, självklart med adventsljusen tända och med nyheterna om ett corona-vaccin i färskt minne. Njut av den här mysiga tiden på året!

/Hatef Madani, Impact-ansvarig på ITM-skolan

KPIs for higher societal impact

We are getting close to end of the year and it’s time to deal with the self-reflection process’ questions: What did we achieve during 2020? How much did we learn from the new challenges? What was our impact or footprint? What to improve next year? As Impact Leader of ITM, Hatef Madani, puts on his impact glasses when reflecting on a special year.

When it comes to the societal impact of our professional work, the challenge is always to define proper KPIs, Key Performance Indicators. What can define a research group as a high impact one in the subject area? How can we measure the performance of our research group in a standard way (if there is any)?

How can we devise strategies to foster growth and enhance our impact beyond our limited research groups?  It is hard to answer this type of question indeed and I believe that there is no solely right answer to it.  Several institutions put a lot of efforts to develop standardized methods to compare the academic performance of universities and rank the universities from all over the world based on those methods. THE (Times Higher Education), QS (Quacquarelli Symonds), ARWU (Shanghai) are probably the most well-known examples of those so called universal academic ranking systems.  They set several KPIs to measure the performance of the universities globally. Among those KPIs, the reputation (among academic institutions and employers) and scientific publication play a pivotal role.

Right before summer holidays, I was assigned to investigate how we as ITM researchers can contribute more to a “higher-ranked” KTH in the universal ranking systems. It was quite interesting to go deeply through the KPIs for all the departments at ITM and see how each department performs. There are a lot to learn from this small exercise for all of us and our ambition is to go through this exercise all together and learn more about our strengths and weaknesses. That can lead to smart strategies for advancement. For example:

  • How much do we weigh the quantity rather than the quality of our scientific publications? Where was this decision originated from?
  • Are we well-informed about the best scientific journals in our subject area? Do we know how to increase our research impact by publishing in the right place and right time?
  • What are the Key Performance Indicators that fit our research style? How well are these KPIs communicated between the faculties and management?

The list can easily get long. Finding answers to this non exhaustive list of questions might bring more light to this dark time of the year, of course beside the Advent candles and News about vaccines. Enjoy the cozy time of the year!

/Hatef Madani, Impact Leader of the ITM School