Photo of Toronto campus by: Joydeep Pal on Unsplash

In English further down.

Dags för en vistelse på ett annat universitet?

De senaste veckorna har vardagen på ett väldigt påtagligt sätt kännetecknats av ännu en pandemivåg och tillhörande isolering, men givet kylan och mörkret utanför dörren kanske det ändå inte har känts så betungande att arbeta hemifrån ett litet tag till. Nu när världen förhoppningsvis öppnar upp igen blir det på nytt möjligt att träffa samarbetspartners i såväl industri som akademi på annat sätt än via Zoom och Teams. Visst går väldigt mycket att lösa online, men en insikt är också att det är svårare att skapa helt nya samarbeten när man inte har möjlighet att träffas fysiskt och det inte finns möjligheter till mer spontan interaktion. För oss med många etablerade samarbeten är detta kanske ett mindre problem, men det kan vara betydligt svårare för våra doktorander som behöver bygga upp sina professionella nätverk, både för att kunna utföra sin forskning och för att skapa karriärmöjligheter efter doktorsexamen.

Tyvärr är det generellt sett alltför få av våra doktorander på ITM som under sin forskarutbildning tillbringar en längre period vid något annat universitet. Situationen de senaste två åren har givetvis gjort sådana vistelser i stort sett helt omöjliga, men förhoppningsvis ändras det inom kort. För att få till stånd en givande vistelse vid ett annat universitet krävs givetvis rätt kontakter och som handledare har vi här ett stort ansvar att skapa rätt möjligheter för våra doktorander och glädjande nog är detta sällan ett problem. Vad som däremot ibland framstår som en stötesten är finansieringen av en längre vistelse på annan ort. Ett sätt att lösa detta kan vara att söka ett resestipendium och just nu är det väldigt aktuellt. Om du funderar på ett utbyte vid ett annat universitet rekommenderar jag dig att ta en titt på sidorna:

Resestipendium från Stiftelsen för teknisk vetenskaplig forskning och utbildning

Stipendium från Rudolph Carl Norberg Fond 2022

Fler stipendieutlysningar (kth.se)

Jag skulle också vilja uppmana alla doktorander (och andra kollegor) att söka fler stipendier då det ibland faktiskt har varit svårt att dela ut tillräckligt mycket medel från våra stipendiestiftelser. Jag vet av egen erfarenhet att längre vistelser på andra universitet inte bara är ett fantastiskt sätt att få nya idéer och öka produktiviteten i skrivandet utan också en källa till nära vänner och en ökad förståelse för andra kulturer. Ta tillfället i akt och sök ett resestipendium!

/Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Time for a stay at another university?

In recent weeks, everyday life has in a very tangible way been characterized by another pandemic wave and its isolation. Given the cold and darkness outside the door, it hasn’t been so burdensome to work from home for a little while longer. Now that the world will open up again (crossed fingers) it will be possible to meet partners in both industry and academia in an old-fashioned way again – not via Zoom and Teams. A lot can be solved online, but one insight is that it is more difficult to create completely new collaborations when you don’t have the opportunity to meet physically and where you lack spontaneous interaction. For us who already have established collaborations, this may be a minor problem. But for our doctoral students who need to build up their professional networks, both to carry out their research and create career opportunities, it can be much more difficult.

Unfortunately, there are generally too few of our doctoral students at ITM who spend a longer period at another university during their doctoral studies. The situation over the past two years has, of course, made such stays impossible, but hopefully, that will change now. To bring about a rewarding stay at another university, you need the right contacts, and as a supervisor, we have a responsibility to create the right opportunities for our doctoral students, and this is rarely a problem. What, on the other hand, sometimes appears to be an obstacle is the financing of a longer stay in another place. One way to solve this can be to apply for a travel scholarship and right now is a good time. If you are considering an exchange at another university, I recommend you take a look at the web pages:

Travel scholarship from Stiftelsen för teknisk vetenskaplig forskning och utbildning

Scholarship from Rudolph Carl Norberg Fund 2022

More scholarships and grants (KTH.se)

I would also like to urge all doctoral students (and other colleagues) to apply for more scholarships as it has sometimes actually been difficult to distribute enough funds from our scholarship foundations. I know from personal experience that longer stays at other universities are not only a great way to get new ideas and increase productivity in writing, but also a way to get close friends and an increased understanding of other cultures. Take the opportunity and apply for a travel scholarship!

/Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

Foto på ITM:s programansvariga doktorander (PAD:ar): Mohammad Abuasbeh, Sudhanshu Kuthe, Amelie Bennich, Daniel Berlin, Niloufar Salehi och Monica Katherine Gonzalez Bassante. 

In English further down.

Engagerade doktorander på konferens

Den 24-25 november genomförde vi ITM-skolans doktorandkonferens för första gången på drygt två år. 39 entusiastiska och diskussionslystna doktorander deltog och många inslag kretsade kring skrivande, författarskap och etik. Ett stort tack till Ulf Sandström (Indek) och Anders Wändahl (KTH Bibliotek) för värdefull information om författarskap respektive journalval. Det var uppenbart att kunskapen om Vancouverprotokollet och andra riktlinjer för författarskap fortfarande inte är tillräckligt spridd på KTH. Och även om det inte finns ett allmängiltigt rättvist sätt att hantera författarskap så är det tydligt att vi behöver diskutera de olika normer och praktiker som finns.

Ett annat område som tarvar mer uppmärksamhet är journalval, och då i synnerhet hur vi undviker rovtidskrifter (predatory journals). Vissa journaler som vi på KTH publicerar ganska mycket i , t. ex. ”Sustainability” klassas nu som möjlig rovjournal enligt den officiella norska journalklassificeringen. Uppenbarligen behöver vi ta tag i dessa diskussioner, i vår forskarutbildning och på bred front.

Ett annat inslag som gjorde stort intryck var Josefin Sundins (SLU) personliga och omskakande berättelse om visselblåsning och vetenskaplig ohederlighet. Det stod klart för oss alla att vetenskaplig ohederlighet är ett betydligt mer utbrett fenomen än vad vi anat och att de mekanismer för att hantera denna typ av fusk på svenska lärosäten inte alltid fungerat. Ett ljus i mörkret är inrättandet av en oberoende nämnd för prövning av oredlighet i forskning. Den kommer förhoppningsvis göra det lättare att tvätta denna byk på ett neutralt och transparent sätt, till skillnad från att tysta ned problem på lärosäten för skydda deras rykte.

Även Hatef Madanis (Energiteknik) energiska och entusiasmerande inlägg om forskningens påverkan utanför akademin, impact, var högst uppskattat och underströk tydligt vikten av att vi redan i ett tidigt skede beaktar effekterna av vår forskning och lägger kraft på att kommunicera hur den påverkar olika avnämare och samhället i stort.

Det var också glädjande att våra programansvariga doktorander (PAD:ar) var väl representerade på konferensen och aktivt bidrog med information om såväl studentkårens arbete som doktoranders ansvar och skyldigheter. Mohammad Abuasbeh (Ordförande för ITM PhD Student Council) presenterade också resultaten från ITM:s doktorandenkät. Som FA är jag väldigt tacksam för denna insats då resultaten är till stor hjälp för att identifiera och prioritera förbättringsområden för vår forskarutbildning. Resultaten är inte på något sätt alarmerande och går i linje med tidigare genomförda enkäter. Men vi måste fortsätta förbättra och utveckla handledarkompetens, öka kursutbudet och tillse att doktorandernas arbetssituation i alla avseenden är hållbar.

Jag vill avslutningsvis också lyfta fram doktorandernas forskningspresentationer som en av konferensens absoluta höjdpunkter. Kvaliteten på utställda posters var mycket god men det som främst gjorde intryck var doktorandernas nyfikenhet på forskningen från andra institutioner. Förhoppningsvis kan denna typ av utbyten inte bara bredda vår kunskap utan också leda till nya kontakter och i förlängningen även nya gränsöverskridande forskningssamarbeten.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Enthusiastic PhDs on conference

On November 24-25, we arranged the ITM school’s PhD conference for the first time in over two years. Thirty-nine enthusiastic and discussion-seeking doctoral students participated, and writing, authorship and ethics were common themes. A big thanks to Ulf Sandström (INDEK) and Anders Wändahl (KTH Library) for valuable information about authorship and journal selection. Obviously, knowledge about the Vancouver Protocol and other guidelines for authorship is still not sufficiently widespread at KTH. And even if there is no universal, fair way of dealing with authorship, it is clear that we need to discuss the various norms and practices that exist.

Another area that needs more attention is journal selection, particularly how we avoid predatory journals. According to the official Norwegian journal classification, some journals that KTH researchers publish quite a lot in, e.g. “Sustainability”, are now classified as a possible predator journal. We need to address these discussions in our doctoral education and other contexts.

Another feature that made a great impression was Josefin Sundin’s (SLU) personal and shocking story about whistleblowing and scientific dishonesty. It was clear to all of us that scientific dishonesty is much more widespread than we imagined and that the mechanisms for dealing with this type of cheating at Swedish universities did not always work correctly. A light in this dark is the establishment of an independent committee for the examination of misconduct in research. Hopefully, it will enable to clean up the mess in a neutral and transparent way and counteract universities who try to hide problems to protect their reputation.

Hatef Madani’s (Energy Technology) energetic and enthusiastic presentation about impact was also highly appreciated. He emphasized the importance of considering the effects of our research and communicating how it affects different stakeholders and society at large – already at an early stage in the research.

It was also gratifying that our programme responsible students (PADs) were well represented at the conference and actively contributed with information about the student union’s work and the doctoral students’ responsibilities and obligations. Mohammad Abuasbeh (Chairperson of the ITM PhD Student Council) also presented results from a recent survey among ITM’s doctoral students. As an FA, I am grateful for this effort as the results are very helpful in identifying and prioritizing areas for improvement for our doctoral education. The results were in no way alarming and are in line with previous surveys. Still,  we need to keep improving and developing the supervisor competence, increase the range of courses and ensure that doctoral students’ work situation is sustainable in all aspects.

In conclusion, I would like to highlight the doctoral students’ research presentations as one of the conference’s absolute highlights. The quality of exhibited posters was excellent, but what mainly impressed me was the doctoral students’ curiosity about research from other departments. Hopefully, this type of exchange can broaden our knowledge and lead to new contacts and, in the long run, new cross-sector research collaborations.

/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

In English further down.

“Predator journals” och gemensamma kurser

Forskarutbildningen på ITM-skolan syftar i väldigt hög utsträckning till att utveckla experter inom våra specifika forskningsområden. Det är således av stor vikt att våra doktorsprogram är så flexibla att de kan anpassas till den enskilde studentens behov av kurser. För att möjliggöra för studenter och handledare att designa individuella studieplaner behövs ett tillräckligt utbud av olika FU-kurser och dessutom att dessa ges regelbundet. Vi har under en längre tid arbetat med att ta bort inaktuella kurser och inrätta nya. Förhoppningsvis kommer detta på sikt göra det enklare att planera forskarutbildningens kursdel och i slutändan underlätta för alla berörda.

Etik, hållbarhet och JML utvecklas

En annan viktig del av forskarutbildningen är att utveckla kunskap och färdigheter som ger en bra bas för att kunna verka som forskare. Tre områden som vi behöver ge mer uppmärksamhet är etik, hållbarhet och JML. Även här finns behov av nya kurser. Behoven är i stort sett desamma över de olika doktorsprogrammen och därför vill vi inom en inte alltför avlägsen framtid genomföra skolgemensamma grundkurser på doktorsprogrammen. I dessa kurser kommer etik, hållbarhet och JML att utgöra centrala delar.

Nya etiska dilemman

I synnerhet etikfrågor orsakar oss forskare allt mer huvudbry. Vid första anblicken kan detta kännas som något som endast är relevant för forskning som inbegriper experiment med djur och/eller människor, men vid en noggrannare analys ser vi en rad problemområden med relevans för oss alla, exempelvis datahantering (GDPR) och plagiat. Dessa frågor är i sig ofta komplicerade, men vad vi nu ser är ytterligare problem som är ännu svårare att förhålla sig till. Här kan nämnas allt oftare förekommande ”predator journals” – tidskrifter som tar ut en avgift för publicering och som vid en närmare granskning visar sig ha väldigt korta granskningstider, höga acceptansnivåer och, som resultat av detta, artiklar av tvivelaktig eller rentav usel kvalitet. Flera av dessa tidskrifter ser på ytan högst respektabla ut och de uppvisar ofta imponerande impact factor. Att vi i Sverige inte har några fastställda rankinglistor över vetenskapliga journaler gör svenska forskare särskilt utsatta för denna problematik och svårast att göra korrekta bedömningar av journalkvalitet är det givetvis för doktorander.

I väntan på gemensamma introduktionskurser

Jag ser fram emot att vi inom kort kan sjösätta gemensamma introduktionskurser i vår forskarutbildning för att på ett ännu bättre sätt kunna ta oss an såväl etikfrågor som gränsöverskridande problematik avseende hållbarhet och JML och på så sätt förbereda våra doktorander för framtida karriärer på bästa möjliga sätt. Tills detta är på plats vill jag uppmana såväl erfarna kollegor som doktorander att engagera sig i en kontinuerlig diskussion om vilka journaler vi bör publicera i och vilka vi bör hålla oss borta ifrån.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig vid ITM-skolan

“Predator journals” and common courses

The third-cycle education at the ITM School aims to develop experts in our specific research areas. Thus, it’s of great importance that our doctoral programs are flexible enough to be adapted to the individual student’s needs for courses. To enable students and supervisors to design individual study plans, a sufficient range of different courses is needed, and it’s also important that these are given regularly. We have been working for a long time to remove outdated courses and set up new ones. Hopefully, in the long run, this will make it easier to plan the course the doctoral program’s courses and ultimately make it easier for everyone involved.

Ethics, sustainability, and JML in phocus

Another important part of the third-cycle education is to develop knowledge and skills that provide a good basis for being able to work as a researcher. Three areas that we need to pay more attention to are ethics, sustainability, and JML. Here, too, there is a need for new courses. The needs are largely the same across the various doctoral programs and therefore, in a not-too-distant future, we want to implement basic courses on the doctoral programs common for all schools. In these courses, ethics, sustainability, and JML will be key elements.

New ethical dilemmas

Ethical issues, in particular, are causing us researchers more and more headaches. At first glance, this may feel like something that is only relevant for research involving experiments on animals and/or humans, but we see a number of problem areas relevant to us all, such as data management (GDPR) and plagiarism. These issues are often complicated in themselves, but now we see additional problems that are even more difficult to relate to. Increasingly common are “predator journals” – journals that charge a fee for publication and which on closer inspection turn out to have very short review times, high acceptance levels, and, as a result, articles of dubious or even lousy quality. Several of these journals look highly respectable at a first glance and they often show an impressive impact factor. The fact that we in Sweden don’t have established ranking lists of scientific journals makes Swedish researchers particularly vulnerable to this problem and it is of course most difficult for doctoral students to make correct assessments of journal journals.

Waiting for common introductory courses

I look forward to launching joint introductory courses in our doctoral studies soon in order to be able to address ethical issues as well as cross-border issues regarding sustainability and JML in an even better way, thus preparing our doctoral students for future careers in the best possible way. Until this is in place, I would like to encourage both experienced colleagues and doctoral students to engage in a continuous discussion about which journals we should publish in and which we should stay away from.

/ Mats Magnusson, Director of Third-cycle education at ITM