KTH Logo

Enthusiastic PhDs on conference

Foto på ITM:s programansvariga doktorander (PAD:ar): Mohammad Abuasbeh, Sudhanshu Kuthe, Amelie Bennich, Daniel Berlin, Niloufar Salehi och Monica Katherine Gonzalez Bassante. 

In English further down.

Engagerade doktorander på konferens

Den 24-25 november genomförde vi ITM-skolans doktorandkonferens för första gången på drygt två år. 39 entusiastiska och diskussionslystna doktorander deltog och många inslag kretsade kring skrivande, författarskap och etik. Ett stort tack till Ulf Sandström (Indek) och Anders Wändahl (KTH Bibliotek) för värdefull information om författarskap respektive journalval. Det var uppenbart att kunskapen om Vancouverprotokollet och andra riktlinjer för författarskap fortfarande inte är tillräckligt spridd på KTH. Och även om det inte finns ett allmängiltigt rättvist sätt att hantera författarskap så är det tydligt att vi behöver diskutera de olika normer och praktiker som finns.

Arun Kamalasekaran och Tania Loaiza Uribe.

Ett annat område som tarvar mer uppmärksamhet är journalval, och då i synnerhet hur vi undviker rovtidskrifter (predatory journals). Vissa journaler som vi på KTH publicerar ganska mycket i , t. ex. ”Sustainability” klassas nu som möjlig rovjournal enligt den officiella norska journalklassificeringen. Uppenbarligen behöver vi ta tag i dessa diskussioner, i vår forskarutbildning och på bred front.

Ett annat inslag som gjorde stort intryck var Josefin Sundins (SLU) personliga och omskakande berättelse om visselblåsning och vetenskaplig ohederlighet. Det stod klart för oss alla att vetenskaplig ohederlighet är ett betydligt mer utbrett fenomen än vad vi anat och att de mekanismer för att hantera denna typ av fusk på svenska lärosäten inte alltid fungerat. Ett ljus i mörkret är inrättandet av en oberoende nämnd för prövning av oredlighet i forskning. Den kommer förhoppningsvis göra det lättare att tvätta denna byk på ett neutralt och transparent sätt, till skillnad från att tysta ned problem på lärosäten för skydda deras rykte.

Även Hatef Madanis (Energiteknik) energiska och entusiasmerande inlägg om forskningens påverkan utanför akademin, impact, var högst uppskattat och underströk tydligt vikten av att vi redan i ett tidigt skede beaktar effekterna av vår forskning och lägger kraft på att kommunicera hur den påverkar olika avnämare och samhället i stort.

Det var också glädjande att våra programansvariga doktorander (PAD:ar) var väl representerade på konferensen och aktivt bidrog med information om såväl studentkårens arbete som doktoranders ansvar och skyldigheter. Mohammad Abuasbeh (Ordförande för ITM PhD Student Council) presenterade också resultaten från ITM:s doktorandenkät. Som FA är jag väldigt tacksam för denna insats då resultaten är till stor hjälp för att identifiera och prioritera förbättringsområden för vår forskarutbildning. Resultaten är inte på något sätt alarmerande och går i linje med tidigare genomförda enkäter. Men vi måste fortsätta förbättra och utveckla handledarkompetens, öka kursutbudet och tillse att doktorandernas arbetssituation i alla avseenden är hållbar.

Bharath Vasudev Rangavittal.

Jag vill avslutningsvis också lyfta fram doktorandernas forskningspresentationer som en av konferensens absoluta höjdpunkter. Kvaliteten på utställda posters var mycket god men det som främst gjorde intryck var doktorandernas nyfikenhet på forskningen från andra institutioner. Förhoppningsvis kan denna typ av utbyten inte bara bredda vår kunskap utan också leda till nya kontakter och i förlängningen även nya gränsöverskridande forskningssamarbeten.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Enthusiastic PhDs on conference

On November 24-25, we arranged the ITM school’s PhD conference for the first time in over two years. Thirty-nine enthusiastic and discussion-seeking doctoral students participated, and writing, authorship and ethics were common themes. A big thanks to Ulf Sandström (INDEK) and Anders Wändahl (KTH Library) for valuable information about authorship and journal selection. Obviously, knowledge about the Vancouver Protocol and other guidelines for authorship is still not sufficiently widespread at KTH. And even if there is no universal, fair way of dealing with authorship, it is clear that we need to discuss the various norms and practices that exist.

Two students in front of a poster, discussing.
Arun Kamalasekaran and Tania Loaiza Uribe.

Another area that needs more attention is journal selection, particularly how we avoid predatory journals. According to the official Norwegian journal classification, some journals that KTH researchers publish quite a lot in, e.g. “Sustainability”, are now classified as a possible predator journal. We need to address these discussions in our doctoral education and other contexts.

Another feature that made a great impression was Josefin Sundin’s (SLU) personal and shocking story about whistleblowing and scientific dishonesty. It was clear to all of us that scientific dishonesty is much more widespread than we imagined and that the mechanisms for dealing with this type of cheating at Swedish universities did not always work correctly. A light in this dark is the establishment of an independent committee for the examination of misconduct in research. Hopefully, it will enable to clean up the mess in a neutral and transparent way and counteract universities who try to hide problems to protect their reputation.

Hatef Madani’s (Energy Technology) energetic and enthusiastic presentation about impact was also highly appreciated. He emphasized the importance of considering the effects of our research and communicating how it affects different stakeholders and society at large – already at an early stage in the research.

Student in front of his poster.
Bharath Vasudev Rangavittal.

It was also gratifying that our programme responsible students (PADs) were well represented at the conference and actively contributed with information about the student union’s work and the doctoral students’ responsibilities and obligations. Mohammad Abuasbeh (Chairperson of the ITM PhD Student Council) also presented results from a recent survey among ITM’s doctoral students. As an FA, I am grateful for this effort as the results are very helpful in identifying and prioritizing areas for improvement for our doctoral education. The results were in no way alarming and are in line with previous surveys. Still,  we need to keep improving and developing the supervisor competence, increase the range of courses and ensure that doctoral students’ work situation is sustainable in all aspects.

In conclusion, I would like to highlight the doctoral students’ research presentations as one of the conference’s absolute highlights. The quality of exhibited posters was excellent, but what mainly impressed me was the doctoral students’ curiosity about research from other departments. Hopefully, this type of exchange can broaden our knowledge and lead to new contacts and, in the long run, new cross-sector research collaborations.

/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

Longing for the whiteboard

In English further down

Med längtan tillbaka till whiteboarden

På väg tillbaka

Jag tror att vi alla ser fram emot en höst där vi förhoppningsvis kommer att kunna återgå till mer normala arbetsförhållanden. För många av oss har pandemin inneburit nya sätt att undervisa och mötas, och med det har vi idag lättare att bedöma för- och nackdelar med distansarbete. På längre sikt kommer pandemin säkert leda till att vi ändrar hur vi disponerar såväl vår arbetstid som de utrymmen vi har på campus för undervisning, möten och experiment.

Med de nya insikterna hoppas jag att vi alla kommer att hitta lämpliga kombinationer av olika arbetsformer för att bli mer effektiva och kreativa, samtidigt som vi har tid för alla andra delar av våra liv. Detta gäller inte minst för våra doktorander som tidvis upplever hög arbetsbelastning och som under pandemin ofta varit mer ensamma och isolerade än vanligt.

Att återfå tydligare rutiner i vardagen kan i många fall vara ett stöd för att hålla uppe motivation och arbetstempo. Men ännu viktigare är givetvis den sociala biten av arbetet, något många av oss saknat. Jag ser fram emot att kunna lösa enklare frågor om undervisning och forskning snabbt och smidigt på kontoret eller vid gemensamma fikapauser och luncher i stället för att boka ett zoommöte. Det ska också bli skönt att få dela idéer framför en fysisk whiteboard och inte bara genom virtuella post-its.

Under senhösten kommer vi förhoppningsvis kunna återuppta ITM:s årliga doktorandkonferens – IRL. Det finns ett stort behov av att träffas över organisations- och forskningsdisciplingränser, men givetvis bara om det kan anses säkert. Mer information om detta kommer när vi ser hur återgången till vardagen kommer att påverka smittspridningen i samhället. Jag håller tummarna för att vi ska kunna ses snart.

Individuella studieplaner

Jag vill även ta upp ett antal aktuella ämnen som berör vår forskarutbildning. Alldeles nyligen fick jag ta del av resultatet från en internrevision av ISP-systemet (system för individuella studieplaner). Där pekar man på en rad saker som kan förbättras. Bland annat är det tydligt att många av oss kan bli bättre på att både ta fram våra doktoranders första individuella studieplan och uppdatera dessa regelbundet. Vi skulle med relativt begränsade insatser också kunna förbättra den information som finns i studieplanerna.

Samtidigt har vi blivit påtagligt bättre på att använda ISP-systemet sedan det digitaliserades. Men – det digitala ISP-systemet har fortfarande sina brister vilket är en anledning till att det inte alltid används på förväntat sätt. ISP är emellertid viktigt för att göra fokus, förväntningar och ansvar tydliga. Systembristerna är inte en giltig ursäkt för att strunta i det. I stället vill jag uppmuntra både handledare och doktorander lämna förslag på hur systemet kan förbättras.

Internationella gäster

Ytterligare ett tecken på att livet återgår till det normala är att vi snart kan se fram emot att ha internationella kollegor på plats som gästforskare. Jag vill i sammanhanget passa på att påminna om att det är dags att utforma platser för CSC-stipendiater. Detta gäller både de CSC-doktorander som skrivs in på KTH, där det krävs viss medfinansiering, liksom kinesiska gästforskare och gästdoktorander som vill tillbringa en kortare tid på KTH och där det inte ställs krav på finansiering från KTH:s sida. Så snart pandemin klingat av hoppas jag att vi alla kan dra nytta av nya och mer flexibla arbetsformer. Ser fram emot ett ökat samarbete med internationella kollegor, både i form av fler inkommande forskare och att vi själva återigen kan besöka utländska lärosäten.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Longing for the whiteboard

Returning to a more normal life

I think we’re all looking forward to an autumn where we hopefully can go back to more normal working conditions. For many of us, the pandemic has meant new ways of teaching and meeting.  Today it’s easier to assess the pros and cons of teleworking. In the longer term, the pandemic most certainly leads us to change how we dispose of our working hours and the spaces available on campus for teaching, meetings, and experiments.

With the new insights, I hope we’ll find suitable combinations and ways to work to become more efficient and creative, at the same time as we have time for other parts of our lives. This applies not least to our doctoral students who occasionally experience a high workload and who during the pandemic often have been more lonely and isolated than usual.

Regaining routines in everyday life can in many cases support motivation and work pace. But even more important is of course, the social part of the work, something many of us have missed. I look forward to solving simple questions about teaching and research quickly and easily in the office or during joint coffee breaks and lunches instead of having to book a zoom meeting. It will also be nice to share ideas in front of a physical whiteboard instead of using virtual post-its.

Individual study plans

In addition, I would like to address a number of current topics that concern our doctoral education. Recently, I saw the results of an internal audit of the ISP system (system for individual study plans). It points to a number of things that can be improved. Among other things, it is clear that we can improve both by developing our doctoral students’ first individual study plan and updating them regularly. With relatively limited efforts, we could also improve the information in the study plans.

On the other hand, we have become significantly better at using the ISP system since it was digitized. But – the digital ISP system still has its shortcomings, which is one reason why it is not always used as expected. However, ISPs are important for making focus, expectations and responsibilities clear. System deficiencies are not a valid excuse to ignore them. Instead, I want to encourage both supervisors and doctoral students to make suggestions on how the system can be improved.

International guests

Another sign that life is returning to normal is the fact we can look forward to having international colleagues on-site again as guest researchers. In this context, I would like to remind you that it is time to design positions for CSC fellows. This applies to the CSC doctoral students who enrol at KTH, where some co-financing is required, and to Chinese guest researchers and guest doctoral students who want to spend a shorter time at KTH and where there is no requirement for funding from KTH. As soon as the global spread of covid-19 subsides, I hope that we can benefit from new and more flexible work forms in terms of increased collaboration with international colleagues, more incoming researchers, and more frequent stays at foreign universities.

/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

Photo: Kaleidico on Unsplash

“Predator journals” and common courses

In English further down.

“Predator journals” och gemensamma kurser

Se upp för “predator journals”, varnar Mats Magnusson, forskningsutbildningsansvarig (FA) i sin blogg. Han skriver också om behovet av nya kurser, inte minst inom etik, JML och hållbarhet – kurser som kommer att vara gemensamma för alla KTH-skolor.

Forskarutbildningen på ITM-skolan syftar i väldigt hög utsträckning till att utveckla experter inom våra specifika forskningsområden. Det är således av stor vikt att våra doktorsprogram är så flexibla att de kan anpassas till den enskilde studentens behov av kurser. För att möjliggöra för studenter och handledare att designa individuella studieplaner behövs ett tillräckligt utbud av olika FU-kurser och dessutom att dessa ges regelbundet. Vi har under en längre tid arbetat med att ta bort inaktuella kurser och inrätta nya. Förhoppningsvis kommer detta på sikt göra det enklare att planera forskarutbildningens kursdel och i slutändan underlätta för alla berörda.

Etik, hållbarhet och JML utvecklas

En annan viktig del av forskarutbildningen är att utveckla kunskap och färdigheter som ger en bra bas för att kunna verka som forskare. Tre områden som vi behöver ge mer uppmärksamhet är etik, hållbarhet och JML. Även här finns behov av nya kurser. Behoven är i stort sett desamma över de olika doktorsprogrammen och därför vill vi inom en inte alltför avlägsen framtid genomföra skolgemensamma grundkurser på doktorsprogrammen. I dessa kurser kommer etik, hållbarhet och JML att utgöra centrala delar.

Nya etiska dilemman

I synnerhet etikfrågor orsakar oss forskare allt mer huvudbry. Vid första anblicken kan detta kännas som något som endast är relevant för forskning som inbegriper experiment med djur och/eller människor, men vid en noggrannare analys ser vi en rad problemområden med relevans för oss alla, exempelvis datahantering (GDPR) och plagiat. Dessa frågor är i sig ofta komplicerade, men vad vi nu ser är ytterligare problem som är ännu svårare att förhålla sig till. Här kan nämnas allt oftare förekommande ”predator journals” – tidskrifter som tar ut en avgift för publicering och som vid en närmare granskning visar sig ha väldigt korta granskningstider, höga acceptansnivåer och, som resultat av detta, artiklar av tvivelaktig eller rentav usel kvalitet. Flera av dessa tidskrifter ser på ytan högst respektabla ut och de uppvisar ofta imponerande impact factor. Att vi i Sverige inte har några fastställda rankinglistor över vetenskapliga journaler gör svenska forskare särskilt utsatta för denna problematik och svårast att göra korrekta bedömningar av journalkvalitet är det givetvis för doktorander.

I väntan på gemensamma introduktionskurser

Jag ser fram emot att vi inom kort kan sjösätta gemensamma introduktionskurser i vår forskarutbildning för att på ett ännu bättre sätt kunna ta oss an såväl etikfrågor som gränsöverskridande problematik avseende hållbarhet och JML och på så sätt förbereda våra doktorander för framtida karriärer på bästa möjliga sätt. Tills detta är på plats vill jag uppmana såväl erfarna kollegor som doktorander att engagera sig i en kontinuerlig diskussion om vilka journaler vi bör publicera i och vilka vi bör hålla oss borta ifrån.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig vid ITM-skolan

“Predator journals” and common courses

Watch out for ”predator journals”, warns Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education(FA) in his blog. He also writes about the need of new courses, not the least in ethics, JML and sustainability – courses that will be the same for all KTH schools.

The third-cycle education at the ITM School aims to develop experts in our specific research areas. Thus, it’s of great importance that our doctoral programs are flexible enough to be adapted to the individual student’s needs for courses. To enable students and supervisors to design individual study plans, a sufficient range of different courses is needed, and it’s also important that these are given regularly. We have been working for a long time to remove outdated courses and set up new ones. Hopefully, in the long run, this will make it easier to plan the course the doctoral program’s courses and ultimately make it easier for everyone involved.

Ethics, sustainability, and JML in phocus

Another important part of the third-cycle education is to develop knowledge and skills that provide a good basis for being able to work as a researcher. Three areas that we need to pay more attention to are ethics, sustainability, and JML. Here, too, there is a need for new courses. The needs are largely the same across the various doctoral programs and therefore, in a not-too-distant future, we want to implement basic courses on the doctoral programs common for all schools. In these courses, ethics, sustainability, and JML will be key elements.

New ethical dilemmas

Ethical issues, in particular, are causing us researchers more and more headaches. At first glance, this may feel like something that is only relevant for research involving experiments on animals and/or humans, but we see a number of problem areas relevant to us all, such as data management (GDPR) and plagiarism. These issues are often complicated in themselves, but now we see additional problems that are even more difficult to relate to. Increasingly common are “predator journals” – journals that charge a fee for publication and which on closer inspection turn out to have very short review times, high acceptance levels, and, as a result, articles of dubious or even lousy quality. Several of these journals look highly respectable at a first glance and they often show an impressive impact factor. The fact that we in Sweden don’t have established ranking lists of scientific journals makes Swedish researchers particularly vulnerable to this problem and it is of course most difficult for doctoral students to make correct assessments of journal journals.

Waiting for common introductory courses

I look forward to launching joint introductory courses in our doctoral studies soon in order to be able to address ethical issues as well as cross-border issues regarding sustainability and JML in an even better way, thus preparing our doctoral students for future careers in the best possible way. Until this is in place, I would like to encourage both experienced colleagues and doctoral students to engage in a continuous discussion about which journals we should publish in and which we should stay away from.

/ Mats Magnusson, Director of Third-cycle education at ITM

Third-cycle education is being reviewed

In English further down.

Forskarutbildningen kvalitetsgranskas

Många doktorander är nöjda med forskarutbildningen på KTH, men det finns förbättringspotential för handledning, och kurser som rustar dem för en karriär inom näringslivet. Detta enligt ett par färska enkäter.

I många kurser saknas PM och analyser

Som en del av kvalitetsarbetet på KTH pågår för närvarande analys av våra utbildningsprogram, inklusive våra doktorsprogram. I samband med det blir det tydligt att vi behöver förbättra våra rutiner vad gäller kursanalyser då endast ett fåtal sådana är publicerade. Detta problem rör kurser på alla nivåer, men det förefaller vara extra lätt att missa denna rutin när det gäller forskarutbildningskurserna (FU-kurser). Utan tillgång till aktuella kursanalyser blir det svårt att följa upp och utvärdera våra utbildningar så jag vill därför uppmuntra alla berörda att kontrollera att kursanalyser verkligen laddas upp. I samband med detta kan också nämnas att det för en hel del kurser även saknas kurs-pm, något som också ska finnas för våra FU-kurser.

Studenter anser att handledningen kan förbättras

Vad gäller forskarutbildningen har det under senaste tiden också genomförts en hel del arbete baserat på de doktorandenkäter som genomförts, av KTH:s Gemensamma Verksamhetsstöd respektive studentkåren. I många avseenden visar enkätresultaten att forskarutbildningen är attraktiv och fungerar väl, men det finns också ett antal områden som är i behov av förbättring. Ett sådant område är handledning där vi kan se att ett antal doktorander uppfattar att de inte får erforderligt stöd från sina handledare. En underliggande orsak till detta problem är att det verkar finnas stora skillnader vad gäller handledningsrutiner, såväl mellan olika doktorsprogram som mellan olika handledare.

Jag ser att vi framöver behöver arbeta aktivt på ITM med denna fråga. Först och främst behöver vi förbättra informationen till nyantagna doktorander om de regler och rutiner som finns avseende handledning och på så sätt skapa en klar och gemensam bild av vad som förväntas av såväl handledare som forskarstuderande. Dessutom behöver vi lyfta fram goda exempel bland våra handledare och se till att deras metoder och arbetssätt sprids över skolan.

Handledarutbildning för att tillämpa nya regler

Ytterligare ett steg mot en kvalitetssäkring av handledningen är att det sedan kort tid tillbaka krävs genomgången handledningskurs för att fungera som bihandledare. Om du i nuläget är bihandledare eller avser att ta på dig en sådan roll framöver är det alltså hög tid att genomgå avsedd handledarutbildning om du inte redan gjort så. Då det kan dröja lite innan alla berörda hunnit med att läsa kursen är tillämpningen av det nya regelverket ännu inte helt strikt, men successivt kommer detta att skärpas.

Doktorander efterfrågar kurser som rustar dem för näringslivet

En annan insikt från de genomförda enkätundersökningarna är att forskarutbildningarna förbereder våra doktorander väl för en karriär som forskare, men att det av många efterfrågas fler inslag av projektledning, entreprenörskap och kommersialisering av forskning. Möjligheten att erbjuda nya doktorandkurser inom dessa områden är definitivt något som behöver undersökas i vårt arbete med att förbättra utbildningarna. Sannolikt kommer behovet av forskarutbildade öka utanför akademin och vi behöver därför se till att vi i ännu högre grad än idag förbereder våra doktorer för karriärer i näringslivet likväl som för en framtid i akademin.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig vid ITM-skolan

Third-cycle education is quality reviewed

Many doctoral students are satisfied with the programs at KTH, but there is room for improvements in terms of supervision and courses that enable a career in industry. This is according to two recent surveys.

PM and analyses are missing for many courses

As part of the quality work at KTH, analysis of our educational programs, including our doctoral programs, is currently underway. In connection to this, it is clear that we need to improve our routines regarding course analyses as only a few of these are published. This problem concerns courses at all levels, but it seems particularly easy to miss this routine when it comes to doctoral courses. Without access to current course analyses, it will be difficult to follow up and evaluate our educations, so I would like to encourage everyone involved to upload your course analyses. Additionally, many courses do not have a course PM, something that should be available also for our doctoral courses.

Students state that supervision can be improved

With regard to the doctoral program, much work has recently been performed based on two recent doctoral student surveys that have been carried out by KTH Gemensamt Verksamhetsstöd and the student union, respectively. In many respects, the survey results show that the third-cycle education is attractive and works well, but there are also a number of areas that need improvement. One such area is supervision, where we can see that a number of doctoral students perceive that they do not receive the necessary support from their supervisors. An underlying reason for this problem is that there seem to be large differences in terms of supervision routines, both between different doctoral programs and between different supervisors.

I see that we at ITM need to work actively with this issue in the future. Primarily, we need to improve the information to new doctoral students about the rules and routines regarding supervision, and in this way create a clear and common picture of what is expected from both supervisors and doctoral students. In addition, we need to highlight good examples among our supervisors and ensure that their methods are spread across the school.

Supervisor training to apply new rules

Since a short time, a completed supervision course is required for all new co-supervisors. This is another step towards quality assurance of the supervision. If you are currently a co-supervisor or intend to take on such a role in the future, it is high time to undergo this supervisor training, if you have not already done so. As it may take a while until everyone had the time to take the course, the application of the new regulations is not yet completely strict, but this will gradually be implemented.

Doctoral students call for courses that prepare them for industry

Another insight from the surveys is that the doctoral programs prepare our students well for a career as a researcher, but that many request more elements of project management, entrepreneurship and commercialization of research. The opportunity to offer new doctoral courses in these areas is definitely something that needs to be investigated in our work to improve the educations. The need for doctoral graduates is likely to increase outside academia and we need to ensure that we prepare our doctors for careers in industry as well as for a future in academia, to an even greater degree than today.

/ Mats Magnusson, Director of Third-cycle education at ITM

We tend to put aside writing and supervision of doctoral students

In English further down. (Photo: Anneli Nygårds)

Lätt att tappa bort skrivande och handledning av doktorander

Jag misstänker att många liksom jag känner att arbetsdagarna för tillfället fylls av otaliga möten och föreläsningar på Zoom och Teams, alltför ofta utan några längre pauser. Även om de flesta aktiviteterna online fungerar alldeles utmärkt rent tekniskt är det lätt att sakna den vanliga vardagens miljöombyten, tillfälliga avbrott och spontana möten med kollegor och studenter. Jag hoppas givetvis att vi om ett par månader ska ha tagit oss igenom den här pandemin och successivt återgå till en mer normal vardag, men tills vi är där får vi gemensamt göra det bästa för att hålla arbetsglädjen uppe och klara av våra uppgifter på bästa möjliga sätt.

Att få grundutbildningen att fungera väl trots omständigheterna kräver för tillfället en hel del tid och ansträngning och en konsekvens av det är att det just nu riskerar bli lite mindre tid än vanligt för annat. Från min egen forskning om innovationsledning känner jag igen att det som uppfattas som brådskande väldigt ofta tränger ut aktiviteter som har lite längre ledtid, som exempelvis forskning och innovation. Att se till att vår grundutbildning fungerar så väl det bara är möjligt är förstås av allra största vikt, men det är viktigt att vi i ivern att ge bra kurser inte tappar bort artikelskrivande och handledning av doktorander. En del av våra doktorander har just nu svårt att genomföra sin forskning enligt plan då de inte har möjlighet att utföra viss datainsamling. För att minimera de negativa effekterna av pandemin på forskarutbildningen är det därför viktigt att vi månar om att så långt det bara går hitta tillräckligt med tid för handledning och skrivande. Tydliga mål rörande artikelförfattande och reserverad tid för handledning är två enkla sätt att balansera kortsiktiga och långsiktiga aktiviteter, men givetvis måste det ske utan att den totala arbetsmängden fullständigt skjuter i höjden.

En del av forskarutbildningen som förhoppningsvis inte blir alltför lidande av pandemin är forskarutbildningskurserna. Dessa kan i många fall ges online med bibehållen kvalitet och distansundervisning gör det även enklare att följa kurser på andra lärosäten. För tillfället sker det en hel del arbete med dessa kurser på ITM, för att vi framöver ska ha både ett större kursutbud och högre regelbundenhet i deras genomförande. En viktig del i det arbetet är också att vi blir bättre på att utvärdera och förbättra forskarutbildningskurserna. I nuläget utvärderas inte alla kurser men för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete behöver vi göra det till rutin. Det underlag som skapas kommer att vara värdefullt för framtida utvärderingar, men först och främst ger det oss bättre möjligheter att lära och utveckla våra utbildningar.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

We tend to put aside writing and supervision of doctoral students

More time to get the first and second cycle education going and less time to other long-term activities. That can be the consequence for many researchers in the current pandemic, according to Mats Magnusson, responsible for ITM’s doctoral studies.

I guess that many, like me, feel that the working days are filled with countless meetings and lectures at Zoom and Teams at the moment, too often without longer breaks. Although most online activities work very well technically, it is easy to miss the usual everyday change of scenery, temporary interruptions and spontaneous meetings with colleagues and students. Of course, I hope that we in a couple of months are on the other side of this pandemic and gradually will return to a more normal everyday life; but until then, we can do our best together to keep the job satisfaction and manage our tasks in the best possible way.

Making the first and second cycle education work, despite the circumstances, currently requires a lot of time and effort, and a consequence of this is the risk that there will be a little less time for other things than usually. From my own research on innovation management, I recognize that what we perceive as urgent very often pushes out activities that have a slightly longer lead-time, such as research and innovation. Ensuring that our undergraduate education works as well as possible is of course essential, but it is important that we in the zeal to give good courses do not lose paper writing and supervision of doctoral students. Some of our doctoral students are currently finding it difficult to accomplish their research according to plan as they do not have the opportunity to carry out certain data collection. In order to minimize the negative effects of the pandemic on postgraduate education, it is therefore important to find enough time for supervision and writing as far as possible. Clear objectives regarding paper writing and blocked time for supervision are two simple ways to balance short-term and long-term activities, but of course, this must be done without the total amount of work completely skyrocketing.

One part of the postgraduate education that hopefully does not suffer too much from the pandemic are the PhD courses. These can be given online in many cases with maintained quality; also, distance learning makes it easier to follow courses at other universities. At the moment, a lot of work is being done with these courses at ITM, so that we in the future will have both a larger range of courses and higher regularity in their delivery. It is also essential that we get better at evaluating and improving postgraduate courses. Right now, not all courses are evaluated, but in order to be able to conduct effective improvement work, we need to make it a routine. The data that is created will be valuable for future evaluations, but first and foremost it gives us better opportunities to learn and develop our educations.

/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at ITM