In English further down.

Snart dags för bokslut av pandemin

I takt med att våren påbörjat sitt intåg noterar jag att vi äntligen börjar komma tillbaka till de rutiner vi hade före pandemin på KTH. De senaste veckorna har allt fler kollegor varit på plats på kontoret och det slår mig vilken skillnad lite social interaktion gör för motivation och arbetsglädje.

Även om det seglat upp helt andra mörka moln på himlen i Europa hoppas jag att vi åtminstone kan blicka bakåt på den pandemi vi levt med de senaste två åren. Det är emellertid fortfarande lite för tidigt att helt se pandemin som överspelad. Även om de direkta hälsoriskerna och begränsningar i vårt dagliga arbete är på väg att försvinna så kommer vi ha en del utmaningar framöver.

Först och främst behöver vi hitta sätt att hantera en vardag som i större utsträckning blivit digital. Det finns givetvis en rad positiva effekter av detta. Vi kommer säkert kunna reducera en del onödigt resande och vardagspusslet kan på så sätt förhoppningsvis fortsätta vara lite enklare än förut. En del av utbildningen kan säkert också effektiviseras så att tid kan läggas på andra uppgifter.

Andra saker kanske inte kommer att förändras i samma utsträckning. Visst kommer vi även framöver att delta i vissa konferenser online, men jag hoppas på samma gång att vi redan i sommar kan få till mer högkvalitativa möten med våra internationella kollegor igen, IRL på konferenser och genom fysiska besök på våra universitet.

Men de senaste två årens inskränkningar i vår rörlighet har även varit negativ. Min egen misstanke är att kreativiteten i många fall blivit lidande eftersom det är svårt att få till stånd fruktbara samarbeten i digitala interaktioner, vilket kan komma att avspeglas i lite färre nya forskningsanslag och publikationer. Många har lagt mycket kraft på att hantera den akuta situationen i exempelvis undervisningen och mindre brådskande aktiviteter, såsom artikelskrivande, har ibland fått stryka på foten.

Innan vi ställer samman bokslutet för pandemin ska vi inte heller glömma att en del av effekterna fortfarande inte blivit synliga. På samma sätt som att våren säkerligen kommer att stöta på ytterligare något bakslag innan den övervunnit vintern, så kommer pandemins följdeffekter att hänga kvar och fortsätta skapa en del problem. Baserat på de inventeringar vi tidigt gjorde rörande pandemins påverkan på forskarutbildningen är det klart att vissa doktorander kommer att drabbas av förseningar eftersom det varit svårt att genomföra experiment och andra empiriska studier. De kommande åren kommer dessa effekter att bli betydligt mer synliga. Jag hoppas att berörda doktorander och handledare gör vad de kan för att undvika sådana förseningar, men i de fall de inte går att undvika behöver vi gemensamt göra vad vi kan för att underlätta studierna ska kunna slutföras.

/Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Starting to summarize the impact of the pandemic

Spring has begun, and I note that we are finally starting to get back to our routines before the pandemic at KTH. More and more colleagues have been in the office in recent weeks, and it strikes me what a difference some social interaction can do for motivation and job satisfaction.

Even though other clouds now darken the sky in Europe, I hope we can at least look back on the pandemic we have been living with for the past two years. However, it is still too early to see the pandemic as overplayed. Although our daily work’s direct health risks and limitations are disappearing, we will face some challenges in the future.

First and foremost, we need to find ways to manage an everyday life that has become digital to a greater extent. There are, of course, several positive effects of this. We will certainly be able to reduce some unnecessary trips, and the everyday puzzle can thus hopefully continue to be a little easier than before. Some of the teachings can also be streamlined to spend time on other tasks.

Other things may not change to the same extent. Naturally, we will continue to participate in some online conferences. Still, I also hope that already this summer we can have more high-quality meetings with our international colleagues again – IRL at conferences and through physical visits to our universities.

But the last two years’ restrictions on our mobility have also been harmful. I suspect creativity has suffered in many cases because it is difficult to bring about fruitful collaborations in digital interactions, which may be reflected in fewer new research grants and publications. Many have put a lot of effort into dealing with the acute situation in, for example, teaching, and less urgent activities, such as article writing, have sometimes had to be postponed.

Before we summarize the pandemic, we must remember that some effects still haven’t become visible. In the same way, that spring surely will meet another setback before it overcomes winter, the pandemic’s consequences will linger and continue to create some problems. Based on the inventories we made early on regarding the pandemic’s impact on postgraduate education, it is clear that some doctoral students will suffer from delays as it has been difficult to carry out experiments and other empirical studies. In the coming years, these effects will become significantly more visible. I hope that the doctoral students and supervisors concerned do what they can to avoid such delays, but in cases where they cannot be avoided, we need to do what we can together to facilitate the completion of the studies.

/Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

Photo of Toronto campus by: Joydeep Pal on Unsplash

In English further down.

Dags för en vistelse på ett annat universitet?

De senaste veckorna har vardagen på ett väldigt påtagligt sätt kännetecknats av ännu en pandemivåg och tillhörande isolering, men givet kylan och mörkret utanför dörren kanske det ändå inte har känts så betungande att arbeta hemifrån ett litet tag till. Nu när världen förhoppningsvis öppnar upp igen blir det på nytt möjligt att träffa samarbetspartners i såväl industri som akademi på annat sätt än via Zoom och Teams. Visst går väldigt mycket att lösa online, men en insikt är också att det är svårare att skapa helt nya samarbeten när man inte har möjlighet att träffas fysiskt och det inte finns möjligheter till mer spontan interaktion. För oss med många etablerade samarbeten är detta kanske ett mindre problem, men det kan vara betydligt svårare för våra doktorander som behöver bygga upp sina professionella nätverk, både för att kunna utföra sin forskning och för att skapa karriärmöjligheter efter doktorsexamen.

Tyvärr är det generellt sett alltför få av våra doktorander på ITM som under sin forskarutbildning tillbringar en längre period vid något annat universitet. Situationen de senaste två åren har givetvis gjort sådana vistelser i stort sett helt omöjliga, men förhoppningsvis ändras det inom kort. För att få till stånd en givande vistelse vid ett annat universitet krävs givetvis rätt kontakter och som handledare har vi här ett stort ansvar att skapa rätt möjligheter för våra doktorander och glädjande nog är detta sällan ett problem. Vad som däremot ibland framstår som en stötesten är finansieringen av en längre vistelse på annan ort. Ett sätt att lösa detta kan vara att söka ett resestipendium och just nu är det väldigt aktuellt. Om du funderar på ett utbyte vid ett annat universitet rekommenderar jag dig att ta en titt på sidorna:

Resestipendium från Stiftelsen för teknisk vetenskaplig forskning och utbildning

Stipendium från Rudolph Carl Norberg Fond 2022

Fler stipendieutlysningar (kth.se)

Jag skulle också vilja uppmana alla doktorander (och andra kollegor) att söka fler stipendier då det ibland faktiskt har varit svårt att dela ut tillräckligt mycket medel från våra stipendiestiftelser. Jag vet av egen erfarenhet att längre vistelser på andra universitet inte bara är ett fantastiskt sätt att få nya idéer och öka produktiviteten i skrivandet utan också en källa till nära vänner och en ökad förståelse för andra kulturer. Ta tillfället i akt och sök ett resestipendium!

/Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Time for a stay at another university?

In recent weeks, everyday life has in a very tangible way been characterized by another pandemic wave and its isolation. Given the cold and darkness outside the door, it hasn’t been so burdensome to work from home for a little while longer. Now that the world will open up again (crossed fingers) it will be possible to meet partners in both industry and academia in an old-fashioned way again – not via Zoom and Teams. A lot can be solved online, but one insight is that it is more difficult to create completely new collaborations when you don’t have the opportunity to meet physically and where you lack spontaneous interaction. For us who already have established collaborations, this may be a minor problem. But for our doctoral students who need to build up their professional networks, both to carry out their research and create career opportunities, it can be much more difficult.

Unfortunately, there are generally too few of our doctoral students at ITM who spend a longer period at another university during their doctoral studies. The situation over the past two years has, of course, made such stays impossible, but hopefully, that will change now. To bring about a rewarding stay at another university, you need the right contacts, and as a supervisor, we have a responsibility to create the right opportunities for our doctoral students, and this is rarely a problem. What, on the other hand, sometimes appears to be an obstacle is the financing of a longer stay in another place. One way to solve this can be to apply for a travel scholarship and right now is a good time. If you are considering an exchange at another university, I recommend you take a look at the web pages:

Travel scholarship from Stiftelsen för teknisk vetenskaplig forskning och utbildning

Scholarship from Rudolph Carl Norberg Fund 2022

More scholarships and grants (KTH.se)

I would also like to urge all doctoral students (and other colleagues) to apply for more scholarships as it has sometimes actually been difficult to distribute enough funds from our scholarship foundations. I know from personal experience that longer stays at other universities are not only a great way to get new ideas and increase productivity in writing, but also a way to get close friends and an increased understanding of other cultures. Take the opportunity and apply for a travel scholarship!

/Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School

Foto på ITM:s programansvariga doktorander (PAD:ar): Mohammad Abuasbeh, Sudhanshu Kuthe, Amelie Bennich, Daniel Berlin, Niloufar Salehi och Monica Katherine Gonzalez Bassante. 

In English further down.

Engagerade doktorander på konferens

Den 24-25 november genomförde vi ITM-skolans doktorandkonferens för första gången på drygt två år. 39 entusiastiska och diskussionslystna doktorander deltog och många inslag kretsade kring skrivande, författarskap och etik. Ett stort tack till Ulf Sandström (Indek) och Anders Wändahl (KTH Bibliotek) för värdefull information om författarskap respektive journalval. Det var uppenbart att kunskapen om Vancouverprotokollet och andra riktlinjer för författarskap fortfarande inte är tillräckligt spridd på KTH. Och även om det inte finns ett allmängiltigt rättvist sätt att hantera författarskap så är det tydligt att vi behöver diskutera de olika normer och praktiker som finns.

Ett annat område som tarvar mer uppmärksamhet är journalval, och då i synnerhet hur vi undviker rovtidskrifter (predatory journals). Vissa journaler som vi på KTH publicerar ganska mycket i , t. ex. ”Sustainability” klassas nu som möjlig rovjournal enligt den officiella norska journalklassificeringen. Uppenbarligen behöver vi ta tag i dessa diskussioner, i vår forskarutbildning och på bred front.

Ett annat inslag som gjorde stort intryck var Josefin Sundins (SLU) personliga och omskakande berättelse om visselblåsning och vetenskaplig ohederlighet. Det stod klart för oss alla att vetenskaplig ohederlighet är ett betydligt mer utbrett fenomen än vad vi anat och att de mekanismer för att hantera denna typ av fusk på svenska lärosäten inte alltid fungerat. Ett ljus i mörkret är inrättandet av en oberoende nämnd för prövning av oredlighet i forskning. Den kommer förhoppningsvis göra det lättare att tvätta denna byk på ett neutralt och transparent sätt, till skillnad från att tysta ned problem på lärosäten för skydda deras rykte.

Även Hatef Madanis (Energiteknik) energiska och entusiasmerande inlägg om forskningens påverkan utanför akademin, impact, var högst uppskattat och underströk tydligt vikten av att vi redan i ett tidigt skede beaktar effekterna av vår forskning och lägger kraft på att kommunicera hur den påverkar olika avnämare och samhället i stort.

Det var också glädjande att våra programansvariga doktorander (PAD:ar) var väl representerade på konferensen och aktivt bidrog med information om såväl studentkårens arbete som doktoranders ansvar och skyldigheter. Mohammad Abuasbeh (Ordförande för ITM PhD Student Council) presenterade också resultaten från ITM:s doktorandenkät. Som FA är jag väldigt tacksam för denna insats då resultaten är till stor hjälp för att identifiera och prioritera förbättringsområden för vår forskarutbildning. Resultaten är inte på något sätt alarmerande och går i linje med tidigare genomförda enkäter. Men vi måste fortsätta förbättra och utveckla handledarkompetens, öka kursutbudet och tillse att doktorandernas arbetssituation i alla avseenden är hållbar.

Jag vill avslutningsvis också lyfta fram doktorandernas forskningspresentationer som en av konferensens absoluta höjdpunkter. Kvaliteten på utställda posters var mycket god men det som främst gjorde intryck var doktorandernas nyfikenhet på forskningen från andra institutioner. Förhoppningsvis kan denna typ av utbyten inte bara bredda vår kunskap utan också leda till nya kontakter och i förlängningen även nya gränsöverskridande forskningssamarbeten.

/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan

Enthusiastic PhDs on conference

On November 24-25, we arranged the ITM school’s PhD conference for the first time in over two years. Thirty-nine enthusiastic and discussion-seeking doctoral students participated, and writing, authorship and ethics were common themes. A big thanks to Ulf Sandström (INDEK) and Anders Wändahl (KTH Library) for valuable information about authorship and journal selection. Obviously, knowledge about the Vancouver Protocol and other guidelines for authorship is still not sufficiently widespread at KTH. And even if there is no universal, fair way of dealing with authorship, it is clear that we need to discuss the various norms and practices that exist.

Another area that needs more attention is journal selection, particularly how we avoid predatory journals. According to the official Norwegian journal classification, some journals that KTH researchers publish quite a lot in, e.g. “Sustainability”, are now classified as a possible predator journal. We need to address these discussions in our doctoral education and other contexts.

Another feature that made a great impression was Josefin Sundin’s (SLU) personal and shocking story about whistleblowing and scientific dishonesty. It was clear to all of us that scientific dishonesty is much more widespread than we imagined and that the mechanisms for dealing with this type of cheating at Swedish universities did not always work correctly. A light in this dark is the establishment of an independent committee for the examination of misconduct in research. Hopefully, it will enable to clean up the mess in a neutral and transparent way and counteract universities who try to hide problems to protect their reputation.

Hatef Madani’s (Energy Technology) energetic and enthusiastic presentation about impact was also highly appreciated. He emphasized the importance of considering the effects of our research and communicating how it affects different stakeholders and society at large – already at an early stage in the research.

It was also gratifying that our programme responsible students (PADs) were well represented at the conference and actively contributed with information about the student union’s work and the doctoral students’ responsibilities and obligations. Mohammad Abuasbeh (Chairperson of the ITM PhD Student Council) also presented results from a recent survey among ITM’s doctoral students. As an FA, I am grateful for this effort as the results are very helpful in identifying and prioritizing areas for improvement for our doctoral education. The results were in no way alarming and are in line with previous surveys. Still,  we need to keep improving and developing the supervisor competence, increase the range of courses and ensure that doctoral students’ work situation is sustainable in all aspects.

In conclusion, I would like to highlight the doctoral students’ research presentations as one of the conference’s absolute highlights. The quality of exhibited posters was excellent, but what mainly impressed me was the doctoral students’ curiosity about research from other departments. Hopefully, this type of exchange can broaden our knowledge and lead to new contacts and, in the long run, new cross-sector research collaborations.

/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at the ITM School