Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Rationell träning

Vetenskapliggörandet av träning för längdskidåkning

I detta projekt ska träningens vetenskapliggörande inom längdskidåkning undersökas. Vetenskapens roll för elitidrottsträning tas numera för given och att forskning har stor betydelse för träningsuppläggning och därmed för idrottsprestationer är oomtvistligt. Samtidigt är det anmärkningsvärt hur lite forskning som ägnats åt att analysera hur förhållandet mellan forskning och praktik inom idrott utvecklats över tid. Detta gäller inte minst för längdskidåkning.

I både Norge och Sverige finns sedan lång tid en etablerad idrottsvetenskaplig forskning som erkänns av aktiva och tränare. Ett centrum för denna forskning, med idrottsfysiologisk inriktning och på hög internationell nivå, har sedan början av 1940-talet funnits på Gymnastiska Centralinstitutet (GCI), sedermera Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Där har forskare vid fysiologiska institutionen, till exempel Erik Hohwü Christensen, Per-Olof Åstrand, Bengt Saltin och Björn Ekblom, gjort viktiga och internationellt uppmärksammade forskningsinsatser.  Men traditionell och erfarenhetsbaserad kunskap spelar alltjämt en viktig roll inom längdskidåkningen. Mot denna bakgrund blir det angeläget att förstå hur mötet mellan olika kunskapstraditioner har gått till, särskilt i den inledande fasen när vetenskapsbaserad träning introducerades, väsentligen under perioden mellan 1940 och 1970.

Inom projektet ska ett antal frågor besvaras: när, var och hur skedde introduktionen av vetenskapsbaserad träning för längdåkning, dels internationellt, dels i Sverige? Vilken roll spelade forskning i allmänhet och svensk forskning i synnerhet, inte minst forskningen vid GCI:s fysiologiska institution? I vilken utsträckning lånade svenska skidåkare och skidtränare idéer och kunskap från andra länder och hur gick denna kunskapsspridning till? Vilka forskningsmiljöer var betydelsefulla? Hur såg relationerna ut mellan forskningsmiljöerna och tränare/aktiva? Hur arbetade tränare och landslagsledningar, och för den delen forskare, med att följa upp och säkerställa samband mellan vetenskapsbaserade träningsmetoder och sportslig framgång? Vad var, och är, egentligen ”rationell träning”?

Projektansvarig: Sverker Sörlin

Deltagande vid avdelningen: Daniel Svensson

Anslagsgivare: Centrum för idrottsforskning

Period: 2011 – 2016