Till innehåll på sidan

Bilder på avstånd: Fjärranalys och föreställningar om jorden

Fjärranalys innebär att man studerar något som ligger långt bort med hjälp av teknik. Instrumenten blir våra ögon, men för att vi ska kunna se måste signalerna och informationen först beräknas och behandlas innan de kan bli till bilder som vi kan tolka och förstå. Vi är intresserade av hela den kedja av politik, ekonomi, teknik och vetenskap som ligger bakom en fjärranalysbild. Hur fattas beslut om satelliter eller fartyg, varför och hur väljs utrustning och instrument, vilka avvägningar görs när det bestäms vad som är viktigt att samla in, hur hanteras sedan informationen och slutligen, varför ser bilderna ut som de gör?

Vi är också intresserade av hur dessa bilder av jorden läses och förstås, inte bara av forskare utan även i ett bredare sammanhang. Idag översköljs vi av bilder, de flesta inte alls särskilt vetenskapliga i sin tillkomst. Hur ser vi på dessa bilder av vår jord och vilken position intar de i konstruktionen av världen, jorden och miljön.

Tre olika studier ska utföras inom projektet. Vi ska undersöka hur haven kartlades i projektet GEBCO, hur isen övervakats av satelliterna ICESat och CryoSat samt hur fjärranalys som kommersiell verksamhet etablerades i Europa genom det fransk-belgisk-svenska projektet SPOT.

Projekten spänner över en period när fjärranalys, framför allt genom användningen av satelliter, börjar omsätta stora pengar och sysselsätta både forskare och företagare. Genom sina olika infallsvinklar bidrar alla studier till bilden av hur fjärranalys har använts för att öka förståelse för vår jord.

Projektansvarig: Nina Wormbs

Deltagande vid avdelningen: Nina Wormbs, Sabine Höhler, Johan Gärdebo

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

Period: 2013-2015

Innehållsansvarig:history@abe.kth.se
Tillhör: Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Senast ändrad: 2017-03-30