Litteraturstudier

Ditt arbete bör naturligtvis vila på en grund av vad andra redan gjort. Exjobbet ska därför förutom själva arbetet och rapporten omfatta litteraturstudier. Det finns flera syften med litteraturstudierna:

• du ska vänja dig vid det vetenskapliga arbetssättet att sätta sig in i problemet genom att studera vad andra gjort innan man själv angriper problemet
• du ska öva dig att söka relevant litteratur
• du ska öva dig att läsa forskningslitteratur
• du ska göra ett bättre exjobb genom att du får en bättre grund för ditt arbete

Normalt bör litteraturstudierna göras i början av exjobbet. Omfattning och inriktning av litteraturstudierna bestäms individuellt. Vanligen innebär litteraturstudierna 4±2 veckors arbete.

Du kan inte förvänta dig att handledaren alltid kan föreslå litteratur utan du måste själv aktivt söka lämplig litteratur. KTHs bibliotek erbjuder goda sökmöjligheter i stora databaser. Läs mer på KTHBs webbsida. På webben finns också en del andra bibliotek.

Litteraturstudierna ska omfatta stoff som är omedelbart vägledande för examensarbetet och ska integreras i rapporten. Det kan vara litteratur om bakgrunden till ditt problem, om hur andra angripit samma eller liknande problem eller om metoder som du överväger att använda. Vetenskapliga rapporter och artiklar i vetenskapliga tidskrifter ska ingå, men du kan också behöva läsa handböcker, företagsrapporter och kurslitteratur och naturligtvis webbsidor. Tänk på att enbart använda källor med hög trovärdighet.

Alla källor som du använder i ditt arbete ska anges i rapport och litteraturlista.

Vetenskapliga artiklar som genomgått ”peer review” har granskats av seniora forskare inom området före publicering och har därigenom större trovärdighet. Du kan läsa mer på:

• http://searchguidebth.wordpress.com/2011/02/02/vetenskapliga-artiklar/

I en vetenskaplig artikel publiceras forskningsrön för andra forskare inom området. En populärvetenskaplig artikel är däremot skriven för en intresserad allmänhet. Du kan läsa mer på:

• http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/vetenskaplighet/vetenskappopulaervetenskap.html

Källkritik innebär att man kontrollerar att källan är pålitlig och relevant. Källkritik är alltid viktigt, men särskilt när du hittat källan på Internet.

Sannolikt är en sida skriven av en känd forskare vid ett känt universitet mer trovärdig än en sida skriven av en skolelev. Tänk på objektiviteten; många sidor är skrivna för att övertyga läsaren om en viss politik, att en viss produkt är bra etc. Saknas författare sjunker trovärdigheten (trovärdigheten i Svenska akademins ordlista får dock ändå anses vara god eftersom Svenska akademin är ett erkänt organ).

En trovärdig sida bör ge läsaren möjlighet att kontrollera källor och också ange datum när sidan skrevs/uppdaterades. Du kan läsa mer på (särskilt nedre delen):

• http://searchguidebth.wordpress.com/category/kallkritik/

Ska du göra en intervjustudie eller en enkät, så läs gärna litteratur om hur sådana bör göras.

Litteraturstudierna ska examineras. Du kommer överens med handledaren om hur detta ska göras t.ex. genom att du redovisar muntligt för handledaren, att du håller ett seminarium eller gör en utförlig skriftlig redovisning separat eller i rapporten.

I teoridelen av rapporten refererar du de delar av litteraturstudierna som du stöder ditt arbete och dina resonemang på.